Genom Sveriges bygder / 472 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelpad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medelpads vapen.

Medelpad.

Medelpad har i det närmaste form af en rätvinklig triangel, af hva,rs
sidor den längsta går omkring två mil söder om Ljungans dalgång och dea
kortaste lika långt nordost om Indalsälfvens. Triangelns ena hörn utgöres
visserligen af en bit af Bottniska viken, men detta område med dess ständiga
vimmel af stora, timmerlastade fartyg kan Medelpad med full rätt kallas för
sitt: det utgör blott en förgård till den breda, af sågverk kransade vik, till
hvilken två väldiga älfvar framforsla alstren af ej blott Medelpads egen, utan
ock nästan hela Jämtlands »skogshushållning».

Det vidsträckta nät af sjöar, som i sydöstra Jämtland utfyller det breda
mellanrummet mellan Ljungan och Indalsälfven, och hvars vatten mest afledes
genom Gimån, fortsättes in i Medelpad med Holmsjön och Leringen samt
flera mindre sjöar och har sedan aflopp söderut till Ljungan. Därefter närma
sig de båda floderna till endast 2 à 3 mils afstånd från hvarandra, och landet
mellan dem bildar en omkring 200 meter hög platå, från hvilken den lilla
Selångersån uppsamlar en del tillflöden, innan den vid Sundsvall utmynnar
i hafvet Trakten mellan Ljungan och Helsinglands gräns är en tämligen
ödslig och vild skogsnejd, hela den öfriga delen af landskapet är däremot rik
på naturskönhet. De högsta bergen ligga ock söder om Ljungan, och bland
dem är Malingsflugg i Attmars socken på gränsen till Helsingland kändt
såsom ett gammalt sjömärke, synligt långt ut till sjös.

Medelpads typiska näringsgren är skogshandteringen. Nog afverkas
mera timmer i dess till omfånget större grannlandskap, men ingenstädes är
sågverksindustrien och timmerutskeppningen så koncentrerad som här. Den
naturliga förklaringsgrunden härtill är att söka i de två älfmynningarnas närhet
till hvarandra. Om man säger, att Sundsvall, landskapets hufvudort, ligger
vid Selångersån, så är detta visserligen en sanning, men en sanning, som mera
missleder än upplyser. Sundsvall, kan man säga, ligger både vid Ljungan
och Indalsälfven, vid bådas gemensamma mynningsfjärd och vid det breda
sund, som mellan Alnön och fastlandet förenar båda flodådrorna: därigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>