Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viken och norska gränsen. Mellan Gide och Lögde älfvar afleder Husumsån
vattnet från ett smalt bälte af omkring 6 mils längd.
Ångermanlands geologiska byggnad är ganska omväxlande. Den fasta
berggrunden utgöres visserligen i allmänhet af urberg, men detta är till sin
sammansättning olika i olika delar af landskapet, dels en för Norrland
egendomlig blandning af gnejs och granit, dels grå gnejs och hälleflintgnejs, dels
finkorniga gråa graniter, dels grof porfyrgranit (ögongranit). Därjämte
förekomma inom den för sin vackra natur kända kustbygden dels en serie eruptiva
bergarter, dels en sandstensformation, som hvilar på gabbro och täckes af
diabas samt bildar smala terrasser i sluttningarna af de höga, branta bergen
några mil nordost om Ångermanälfven mynning. Slutligen utgöres det stora
Tåsjöberget hufvudsakligen af kvartsit samt dess sluttningar och dalsänkor åt
Jämtlandssidan af alunskiffer och kalkstenslager, alltså likartade bildningar
med dem vi ofvan omtalat vid Härjedalen och Jämtland. – Malmtillgångarna
inom landskapet äro obetydliga och under nuvarande förhållanden ej värda
att bearbetas. Vid Västanå på gränsen till Medelpad finnes kopparkis, och
på några öar i skärgården utanför landskapets midt har brutits en egendomlig
järnmalm. De många vackra stenarterna i kustbygden borde däremot kunna
bli en lönande inkomstkälla.
I Ångermanlands näringslif ingå åkerbruk, boskapsskötsel och
skogshandtering som ungefär lika viktiga faktorer. Därtill kan som en fjärde
ingalunda oviktig inkomstkälla läggas fisket. En god lermylla finnes i
allmänhet kring sjöarna och vattendragen, särskildt Ångermanälfven, samt vid
kusten, och skörden, som mest utgöres af korn och potatis, är i goda år
någorlunda tillräcklig för landskapets behof. Förr drefs i några trakter,
särskildt Nätra socken sydväst om Örnsköldsvik, en rätt betydande linodling
med tillhörande lärftsväfnad. Denna socken anses till och med som stamort
för det fina norrländska premielärftet. Sedan man nämligen funnit, hvilka
fina tägor som kunna fås af det norrländska linet, utfäste staten i midten af
1700-talet premier för det vackraste linnelärftet, och Sigrid Olofsdotter i Vik
af Nätra socken var den första kvinna, som erhöll en sådan offentlig
utmärkelse; senare kom densamma äfven hennes dotter till del, och under långtid
stod premielärftet från Ångermanland i anseende som det yppersta linnelärft,
som stod att få. Men sedan maskinindustrien börjat tillverka lika fint lärft
vida billigare, har väfnadshemslöjden i Ångermanland alltjämt minskats, och
lärft därifrån förekommer nu knappast i handeln utanför landskapets egna
gränser.
Boskapsskötseln drifves i hela den åt Lappland gränsande, af
skogbärande moar, myrar och berg uppfyllda delen af landskapet medels fäbodar
af enahanda inrättning som i Härjedalen och Jämtland: oftast ligga flera
fäbodar, tillhörande olika bönder i samma by, ihop på samma ställe i skogen;
ofta ha två bönder äfven gemensamt kokhus, men skilda mjölkkammare vid
husets ena ände; stundom äro ock mjölkboden och kokhuset skilda genom en
åt sidorna öppen svale eller gång, men det hela under ett gemensamt tak –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
