- Project Runeberg -  Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok / 1915 /
44

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ETT HUSFÖRHÖRSÄFVENTYR I ÅSELE.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och så karfvar jag nya skåror i svullnaden. Tvår den
med vademecum, binder och donar om foten på bästa vis.
Och snart »står jag på ett ben» i skolsalen och öppnar
husförhöret, till hvilket budkafveln gått på morgonen.
Vid middagen får foten sig en dufning igen. Den har
inte förändrats synbart. Värken är något lindrigare, men
husfolket ömkar sig öfver mig, när jag påpälsad rullar mig i
släden.
Vidare bara! Tjänsten framför allt. Vädret har stillnat.
En släde har kört ett spår på landsvägen — alltid en
ljuspunkt. I Lillögda gästgifvaregard, en half mil bort uppe på
Stöttingfjället, företager jag en ny operation. Där får jag
köpa lazarinsmörja. Det känns skönt efter omläggningen.
Nu skola vi lämna landsvägen och köra den af
snöstormen bortsopade vintervägen öfver fjällmyrarna och
morkorna till Sandsjön. Alltså kanhända nya äfventyr. Men
skymningen är ännu ljus, och hästen har gått vägen förut
en gång eller två. Och nu får jag beundra
lappmarkshästens skicklighet på skogsvägar. Tömmarna få hänga.
»Knalla på nalta» !*) säger körkarln emellanåt. Inte en enda
gång förlorar hästen det fast frusna spåret, som ligger under
den för mina blickar fullkomligt jämna snöytan. Betänksamt,
men säkert och med långa lyftande steg för han oss mot
det blåa fjället därborta, på hvars fot byn ligger. När det
gått så en tid, slappnar spänningen, och jag slumrar in från
alltihop i den höfyllda, lådliknande slängskrindan bland de
hudar af ren, varg och får, med hvilka jag är ombonad,
slumrar in från blodförgiftning och värk, från undran huru länge
häst och släde skola stå och gå upprätt, eller när hästen
skall stiga miste, försvinna i snön, bryta af skakeln eller
välta af oss i drifvan tillsammans med »församling» och
sockentyg. Eller när han skall ta in på någon timmerväg
*) nalta = lite.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:55:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygdvild/1915/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free