- Project Runeberg -  Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok / 1915 /
45

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ETT HUSFÖRHÖRSÄFVENTYR I ÅSELE.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och föra oss till någon annan trakt af jordklotet, om körkarln
inte är säker på sig — — —.
Men hvad nu? Jag vaknar af att sjögången slutat. Kampen
lunkar. Dombjällran, fäst på den djurvänligaste platsen,
nämligen vid skakeln, ringer glädtigt. Jo, byamännen hafva varit
ute med plogen för att möta prästen. Hurra! Slut på oron
och den tålamodspröfvande, ryckande gångtakten.
Fjället kommer närmare. Stjärnhimmeln träder fram.
Norrskenets mjölkliknande strålar spela, skyndande öfver
densamma upp mot zenit, ja, ned på södra delen af himlahvalfvet.
Det tilltar i styrka, olika färger uppträda och leka med
hvar-andra; det är grönt, det är gult, violett, rödt, och plötsligt samla
sig strålarna, och i en krans längst upp öfver våra hufvuden
prunkar norrskenscoronan i all sin färgprakt. Underbart!
Hästen klipper med öronen. Han tycker inte om den rasande
vådeiden. Där lyser välkomnande brassken ur de grå
stugornas fönster på fjällsidan. Vi äro framme, ser jag med
en saknadens suck, ty jag har åter upplefvat en af
Lappmarkens härliga stunder.
Svullnaden har gifvit sig något. Om jag nu håller mig
stilla i morgon, går det nog bra, tänker jag, när jag smorde
in den igen. Då öppnas dörren och husfadren kommer in.
— Se, det är nog så, att tre fjärdingsväg in i skogen
härifrån finns ett ensamt ställe, Norrberg, och där ligger
unga hustrun för döden. Gubben, far hennes, har kommit
hit efter pastorn och gjort upp en annörj,*) som fryser
till i morgon bitti, och då blir det fint att ränna dit.
— Här skall du få se! och jag visar honom foten.
— Det var styggt det där, men se någon väg finns
inte dit.
— Du får väl väcka mig klockan 6 då, och Herren
får svara för utgången.
På morgonen pysslar jag om foten och packar in hö
i skon, så den blir svårare att böja i tåleden, och så haltar
*) annörj = fruset skidspår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:55:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygdvild/1915/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free