Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UR EN LAPPMARKSSOCKENS KRÖNIKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af verkelig tjenstgöring erlägga 16 sk:g b:co pr rök, dock icke
förr än Choleran (det Gud afvände!) inom socknen utbrustit.»
År 1822 hemställde länsstyrelsen till socknen, om den ej
ville gå i författning om anställande av barnmorska. Man ansåg
nog, att det skulle vara bra, men som församlingen blott bestod
av »cirka 40 st. skattlagde och oskattlagde nybyggare», trodde
man sig vara för fattig att underhålla en dylik, ävenså menade
man, att en person från nedre landet icke skulle kunna taga sig
fram här mellan byarna, och från socknen kunde man knappast
få någon lämplig person, som kunde låta utbilda sig för yrket.
1830 kom ny skrivelse, men nu »vägrade de helt och hållet
antagandet af barnmorska» huvudsakligen på grund av socknens
vidsträckthet. Likadant svar gav man 1847 och 1853.
Slutligen 1854 gav man vika och beslöt bekosta undervisning för
Erika Andersdotter med villkor, att hon sedan skulle tjänstgöra
här och betala, vad man komme att lägga ut för hennes utbildning.
1831 ankom en skrivelse från lasarettsdirektionen i Umeå,
vari skildrades lasarettets ynkeliga tillstånd, med begäran, att man
skulle bidraga till bildande av en fond för dess fortsatta bestånd.
Man svarade, att redan för 15—16 år sedan hade man beviljat
en årlig avgift av 4 sk:g för varje skattlagd nybyggare, vilken
summa två år senare ökats till 8 sk:g. Nu ansåg man sig ha
fog att vägra ytterligare bidrag, men ville dock en gång för
alla giva 4 sk:g för varje nybyggare med uttryckligt förbehåll, att
det var sista gången.
År 1852 föreslog länsstyrelsen att även i Sorsele såsom
på andra ställen en sparbank skulle inrättas. Saken föredrogs
i stämman, och ordföranden yrkade, att man borde ställa sig
landshövdingens yttrade vilja till efterrättelse; »men under enhälligt
yttrande, att de hade ingen öfverloppspenning till besparing, afslogo
socknemännen sparbanksinrättningen helt och hållet.»
* *
Något, som man i äldre tider aldrig hört omtalas, men som
nu börjar mer och mer träda i förgrunden, är frågan om, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
