Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN SOCKENBILD FRÅN VÄSTERBOTTENS SKOGSBYGD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tecknas, är liksom öfriga Skelleftedalens socknar rätt liten för att
vara i öfre Norrland. Den mäter något mer än 17
kvadratmil. Liksom skogsbygden i allmänhet i dessa trakter är dess
bebyggelse af ganska ungt datum. Vi kunna inte här, liksom
i södra och mellersta Sveriges gamla kulturbygder, gå omkring
och visa på tusenåriga minnesmärken af mänsklig odling och
kristen tro, läsa i uråldriga dokument om längesedan glömda
släktens verk. I jämförelse med sådana trakter är vår
Jörns-bygd från i går, ett riktigt nybyggarland. Den är än i dag en
bygd i vardande. Men hur ung den än är, en historia har den
dock redan, om ock urkunderna äro både fattiga och sena.
Hur gammalt namnet Jörn är, torde ingen kunna ge besked
om. Kanske icke heller med visshet, hvarifrån det leder sitt
ursprung. Icke otrolig är den gissningen, att det helt enkelt är
en försvenskning (eller förvrängning) af det lappska ordet jaur
= sjö. »Jörn» skulle alltså betyda »sjön». — Visst torde
emellertid vara, att namnet ursprungligen utgjort beteckningen på
sjön vid den nuvarande kyrkbyn, det s. k. Jörnsträsket. När så
en by i senare hälften af 1700-talet började uppstå vid dess
strand (den erhöll nybyggesrätt år 1788), fick den efter sjön
namnet Jörns by. Och när så ändtligen genom kungabref af
år 1832 bestämdes, att kyrkan i den nya, från Norsjö utbrutna
kapellsocknen skulle ligga just i Jörns by, bestämdes likaledes,
att hela socknen skulle nämnas efter byns namn.
* *
Vid hvilken tid det var, som yxan första gången började
fälla skog i Jörns-bygden och röken från det första svedjefallet
steg mot skyn i dess tysta vildmark, därom torda aldrig någon
historia blifva skrifven. Icke ens tillnärmelsevis kunna vi sätta
någon mera bestämd tidpunkt för detta. Vi veta, att bygden
kring Skellefteälfvens mynning redan under den tidiga
medeltiden var stadd i blomstring. Här, liksom för öfrigt hela
Bottenkusten uppefter, voro boplatser för de bekanta »birkarlarne».
De voro ett mellanting af storbönder och handelsmän, drogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
