Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN SOCKENBILD FRÅN VÄSTERBOTTENS SKOGSBYGD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid efter annan med sina handelsvaror uppåt lappmarkerna och
tillbytte sig för dem lapparnes produkter af skinn, renkött, fisk
o. s. v. Genom sin egenskap af odlingens banbrytare och
stormän i dessa trakter kommo de småningom att intaga en ställning
såsom privilegierad adelsklass gent emot lapparne, hvilka de på
allt sätt sägas ha prejat och förtryckt. Under den senare medeltiden
hade de t. o. m. laglig rätt att af lapparne utkräfva skatt,
hvilken endast delvis tillföll kronan, men till största delen gick åt
uppbördsmännen själfva. Det var därför icke underligt, att denna
skatterätt öfver lapparne t. o. m. upptogs i birkarlarnes bo, ärfdes,
bördades och skiftades såsom annan egendom.
Då dessa mäktiga handelsbönder, birkarlarne, under
medeltiden drogo upp till Lappmarken från Skellefteå genom Jörns
nuvarande område, fanns här näppeligen alls någon odling. Då
var nog Jörn ännu en alldeles obruten vildmark. En och annan
skogslapp torde haft sitt viste vid sjöarne och vattendragen, t. ex.
vid nuvarande kyrkbyn. Kåtaselets by uppe vid Byskeälfven
på gränsen mot Arvidsjaur tillkännager redan genom sitt namn,
att här ursprungligen varit lappviste. Och Qammelbolidens by
åt andra hållet nere vid Byskegränsen har kanske sin benämning
af några kvarstående gamla lappska visthusbodar eller staburar,
som för ett senare släkte syntes märkliga. Det kan nog också
hända, att birkarlarne vid denna tid hade byggt sig härbärgen
och upplagsplatser för sina varor här och där i stråkvägarna.
Men någon odling eller bondebosättning var det säkerligen icke
alls fråga om under denna tidsålder.
Bebyggelsen kom från kusten småningom uppefter
vattendragen. Särskildt en tidsperiod torde ha varit synnerligen
betydelsefull för Jörns sockens tidigaste bebyggande. Det var då
Nasa silfvergrufva uppe i Arjepluogs fjällmark först bearbetades.
Den skall ha upptäckts under drottning Kristinas dagar år 1635 af
en lapp, Lars Persson, och sedan varade grufdriftens
blomstringstid till 1658, då under Karl X:s krig med Danmark—Norge en
norsk ströfkår inträngde öfver gränsen och totalt förstörde
grufbyggnaderna äfvensom själfva grufgångarna genom att däri
nedvräka gråberg. — Under detta tjugutal år sysselsattes i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
