Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LULEÅ STIFT.LITET STATISTIK M. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig på icke mindre än 200 byar, i genomsnitt endast 15
människor i varje. Till allmän jämförelse kan uppställas Värmlands
län med inemot 270,000 invånare på 194 kvadratmil.
Ehuru fattigvården gemenligen står långt efter den sydligare
landsbygdens i utveckling, finner man likvisst häruppe det
relativt högsta talet understödstagare i riket. I det övriga Sverige
har motsvarande tal långsamt, men säkert sjunkit. Här har
utvecklingen gått i motsatt riktning. Norrbotten räknar på 100
invånare 5 understödstagare, men de övriga länen i genomsnitt
endast 3 eller 4. De norrbottniska kommunernas fattigvårdstunga
har under 15 år mer än tredubblats, medan folkmängden under
samma tid på långt när icke fördubblats. En undersökning av
motsvarande förhållanden inom Västerbottens län skulle otvivelaktigt
lämna ungefär liknande facit.
Härom året beräknades med ledning av officiella uppgifter
ang. skolväsendet i Luleå stift, att mellan 3,000 och 4,000 barn i avlägs
na små byar och enstaka lägenheter årligen måste lämnas utan
skolundervisning. Självfallet kommer huvudparten av denna
vanlottade ungdom på stiftets lappmarkssocknar. I de 14 svensktalande
lappmarksförsamlingarna hava i officiella uppgifter 2,175 barn
eller nära 23 % av de skolpliktiga upptagits såsom
undervisningslösa under år 1912. Motsvarande procenttal för Sveriges
landsbygd i dess helhet var samtidigt 2,2 %. Av de barn, som
erhålla skolgång, får det stora flertalet åtnöja sig med
undervisning av småskolelärare i de s. k. mindre folkskolorna, i vilka
lästiden till på köpet ofta genom skolornas anordnande såsom
flyttande mellan 2 eller 3 stationer för varje barn avknappas till
hälften, respektive tredjedelen, av den lagstadgade. Skollokalerna
äro icke sällan ytterst olämpliga, förhyrda i enskilda hem.
Skolans inventarier och material äro därefter. Och detta i trots av
att församlingarnas uppoffringar för skolorna regelmässigt måste
kännetecknas såsom stora, endels såsom storartade.
I landet mellan Lule och Torne (Muonio) älvar utgör finskan
modersmålet för inemot 25,000 svenska medborgare. Länge
gjorde finskan obehindrat erövringar på svenskt språkområde.
Ett ytterligare framträngande är nu hämmat i främsta rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
