- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
48

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

812:5

Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD

:52 Undersökning av markslag och vägbyggnadsmaterial

Markslag, såsom åker, äng, betes-, hag- och skogsmark, berg i dagen och dess
beskaffenhet, stenig mark, myr, mosse osv. antecknas.

Förekomst av lämpligt vägbyggnadsmaterial, såsom grus och bindjord samt sten
till makadam, packsten, trummor och räckesstolpar m. m. utrönes. Om man räknar
med att behöva använda sidotag, undersökes samtidigt var lämpliga sådana finnas.
På de platser, där vägen kan beräknas komma att framgå i skärning, undersökes
förekomst av fast berg och djupet till detsamma.

: 53 Jordarters egenskaper ur vägbyggnadssynpunkt
: 531 Indelning av jordarter

Jordarterna kunna ur geologisk synpunkt indelas i följande grupper:

I. Oorganiska

a) av sorterat material Kornstorlek i mm

Sten........................ 200 —20

Grus........................ 20 —2

Sand........................ 2 —0,2

Mo.......................... 0,2 —0,02

Mjäla........................ 0,02—0,002

Lera..................................................<0,002

b) av osorterat material

Moränjordar, huvudsakligen pinnmo.

II. Organiska

Torv, dy, gyttja.

De oorganiska jordarterna ha uppkommit ur bergarter, de organiska
huvudsakligen av växt- och djurlämningar.

(Se vidare kap. 146. Geologi och avd. 17. Geoteknik i hand I.)

: 532 Oorganiska jordarter

Grus är på grund av sin slitstyrka lämplig beståndsdel i slitlager till vägbana.
Materialet bör vara av hård bergart. Gruset har ingen inre sammanhållning.
Sand har liksom grus ingen inre sammanhållning men god bärkraft och är
tryck-fördelande. Har ringa kapillaritet och är, allra helst om den är grovkornig, lämplig
som isoleringsmaterial.

Mo har tämligen stor kapillär stighöjd (intill 3 m). Finkornig mo ingår i s. k.
jäslera. Kan användas som beståndsdel i slitlager till vägbana.
Mjäla har stor kapillär stighöjd (intill 30 m) och är mycket tjälfarlig. Kan
användas som beståndsdel i slitlager till vägbana.

Lera är det mest finfördelade bergartsmaterialet. Är i fuktigt tillstånd seg och för
känseln fet. Kapillariteten är stor, men som regel är endast grovkornig lera
(lättlera) tjälfarlig. Kan användas som tillsatsmaterial i slitlager till vägbana.
Pinnmo är en blandning av skarpkantiga partiklar med varierande kornstorlekar,
från lerpartiklar till block. Pinnmo är i regel självbindande tack vare att den
samtidigt med grövre material innehåller finare material med olika kornstorlekar,
från fint grus till lerpartiklar, sä att hålrummen väl uppfyllas. Den är lämplig som
bindjord efter bortsortering av det grövre materialet. Krossad, väl graderad
pinnmo är ett lämpligt slitlager till vägbana.

: 533 Organiska jordarter

Torv, dy och gyttja ha ingen eller ringa användning för vägändamål. Bärförmågan
är dålig och vid vägbyggnad på sådan mark måste i regel särskilda
förstärkningsåtgärder vidtagas.

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free