Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 812. Arbetsplaner för vägbyggnader 4 812:5
54 Undersökningsmetoder
Vilkendera av nedan angivna metoder som i varje särskilt fall bör tillgripas, beror
på de lokala förhållandena. Följande kan emellertid tjäna till ledning.
(Utförligare beskrivning av undersökningsmetoderna finnes i kap. 172
Markundersökningar.)
541 Provgropar
upptagas vid fast eller relativt fast mark i skärningar för att man skall kunna
utröna vegetationstäckets tjocklek, undersöka jordart, stenigheten och dess
gradering, grundvattenytans läge, förekomst av pinnmo, grus, fast berg m. m.
samt erhålla prov för bestämning av tj älf ärlighet.
542 Spadborrning
användes i huvudsak för samma ändamål som provgropar och som regel endast
för undersökning av lager till ca 3 m, någon gång till 4—6 m djup. Djupet
bestämmes i viss mån av grundvattenytans läge, enär upptaget hål vid detta djup rasar
igen t. ex. vid sandiga jordarter. Användes med eller utan foderrör. Prov fås på
hela skiktserien allteftersom man går ned i marken, ävenså erhålles uppfattning
om i vad mån ytterligare jordprover böra upptagas för laboratorieundersökning.
543 Sondborrning
Genom sondborrning kan djupet till fast botten bestämmas. Med ledning av
påförd belastning jämte ev. företagen vridning kan ävenså en uppfattning erhållas
om undergrundens ungefärliga fasthet. Av vid borrningen uppstående ljud kan en
van förrättningsman även i viss mån avgöra jordlagrens närmare beskaffenhet.
Sålunda tyder ett knastrande ljud på förekomst av grus, ett gnisslande på sand.
Förekomst av lera kan bestämmas genom stötning med borrstången i det
misstänkta lagret (ofta följer även leran med upp på borrspetsen).
Över borrningen upprättas särskilt protokoll, som bl. a. anger borrsjunkning,
belastningens storlek samt vridning (i halvvarv).
Enär belastningens storlek icke endast är beroende av motståndet mot den
skruv-formade spetsen utan jämväl av friktionen mellan jordarten och borrstången är
det svårt att bestämma tillförlitliga värden på den belastning (fyllnadshöjd +
+ trafiklast) marken förmår uppbära, men följande preliminära siffror kunna
anges:
Viktbelastning Bankhöjd1) (fyllnadshöjd över naturliga marken)
<25 kg................ Som regel erfordras särskilda
förstärkningsåtgärder. Ytterligare undersökningar böra utföras
25— 50 »................ ca 0,5 m
50— 75 »................ » 1,0 »
75—100 »................ 1,0—2,0 »
100 » med vridning... >2,0 »
544 Hejarborrning
användes huvudsakligen för att utröna djupet till fast botten, när skikten äro
så fasta, att de icke kunna genomträngas med sondborr, och man kan befara att
lösare lager finnas under.
545 Kolvborrning
användes då någon av de tidigare utförda markundersökningarna icke anses ha
givit möjlighet till tillfredsställande beräkningar. Med hjälp av en med cylinder
omsluten kolv upptages härvid ett icke omrört prov av materialet, som sedan
blir föremål för laboratorieundersökningar.
*) inkl. trafiklast, vilken beräknas motsvara 0,3-0,4 m bankhöjd.
4 -Bygg IV
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
