Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
: 74 Normalsektioner
Normalsektioner uppritas i skala 1:50 med detaljer i skala 1:10. De skola vara
så fullständiga att de utan komplettering kunna tjäna som arbetsritningar. De
skola således vara försedda dels med alla nödiga huvud- och detalj mått, dels med
övriga uppgifter som erfordras för vägkroppens uppbyggnad och utformning,
såsom dränering, isolering, bär- och slitlager, avgränsning av kör-, cykel- och
gångbanor, släntbeklädnad, gräsbesåning, plantering m. m. ävensom i förekommande
fall filter och andra geotekniska anordningar.
Mått för olika slag av isolerings-, bär- och slitlager skola avse färdigvältat skick.
Därjämte anges inom parentes lämpligen ungefärliga erforderliga kvantiteter i
löst mått.
Profilplanets höjdläge skall förläggas till färdig körbanekant vid grusfarbana.
Endast i undantagsfall ges profilplanet annat läge. Exempel på hur en
normal-sektionsritning bör utformas visas i fig. :74 på följande sidor.
Beräknas vägen bli försedd med beläggning, uppritas normalsektioner som visa
vägkroppens utformning vid grusfarbana och vid färdig beläggning.
: 75 Plan- och profilritningar
För att undvika att för många uppgifter bli hopträngda på en och samma ritning
kan det understundom vara lämpligt att upprita plan och profil på skilda ritningar.
: 751 Planritning
uppritas i regel i skala 1:2000. Inom stadsplanelagt område användes dock den
skala, som gäller för stadsplanen.
Planritningen skall i regel omfatta ett område av 100—200 m bredd på vardera
sidan om den stakade linjen och sträcka sig 100 à 200 m utanför företagets
begynnelse- och slutpunkt. På ritningen skall bl. a. återfinnas undersökta
alternativ-linjer, vägar och vattendrag, namn på orter, förekommande byggnader, ägogränser
och beteckningar på de ägor, som direkt beröras av vägföretaget. Vidare anges
terrängens beskaffenhet med hjälp av ungefärliga nivåkurvor eller annan
beteckning för nivåskillnader. Stakningslinjens befästningspunkter markeras med ring
för järnrör och ring med kryss för träpåle. Vidare utsättas kurvradier, längdmätning
på var 100:e m, indelning i delsträckor, norrpil m. m. I förekommande fall
markeras länsgränser, vägnämndsområdesgränser och andra gränser av intresse. Inom
område för stadsplan eller liknande inläggas fastställda gränslinjer.
Fig. : 751 (sid. 60) visar ett avsnitt av en utarbetad planritning.
: 752 Profilritning
uppritas normalt med längdskala 1:2000 och höjdskala 1:100. På profilritning
skola nedanstående uppgifter i allmänhet anges:
a) Den stakade linjens läge i förhållande till vägens mittlinje, därest vägmitt
icke uppstakats.
b) Markprofil med markslag, berg- och jordart m. m., provgropar och
provborrningar, bottenprofil med ledning av företagna grundundersökningar och med
hänvisning till upprättade tvärsektioner eller detalj ritningar, hög- och
lågvatten-ytor i vattendrag och sjöar som beröras av företaget.
c) Längdmätning, som anges å baslinje under profilen.
d) Kurvdiagram med uppgift för varje kurva om storleken å vinkel och radie
samt å breddökning och skevning, där detta enligt KVVS normalbestämmelser
skall förekomma. Kurvdiagrammet inritas under förenämnda baslinje, varvid
högerkurva anges ovanför och vänsterkurva nedanför en mittlinje samt
övergångssträckor med rätlinjig avspetsning åt ömse sidor. Med högerkurva avses
riktningsändring åt höger, med vänsterkurva riktningsändring åt vänster i
längdmätningens riktning. I kurvdiagrammet markeras och beskrives
befästningspunkternas läge.
e) Profilplan med höjderna angivna i särskild tabell under profilen, på var 20:e m
i jämn lutning och var 10:e m i vertikalkurva. Lutningar anges i %0.
Vertikalkurvor och eventuella övergångskurvor anges med radier, längder och tangent-
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
