Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Stenkolstjära kan även användas som bindemedel, varvid tjärans mjukhet anpassas
efter beläggningen.
Lämpliga tjärsorter för olika slag av beläggningar
Benämning å
stenkolstjära Viskositet i
standard-viskosimeter Temperatur vid 500 centistoks viskositet °C Användningsområde
4 mm
öppning vid 20= C 10 mm
öppning vid 30° C
T 15 25 10—20 Impregnering av förut ej behandlad grus- eller makadamväg
T 55 35 53—58 Indränkning och ytbehandling vid kall väderlek
T 60 80 58—63 Indränkning och ytbehandling vid normal väderlek. Tjärbetong, som utlägges kall. Tillverkning av
asfalttjära. Tillverkning av tjärlösning för hyvelblandning
T 65 170 63—68 Tjärbetong, som utlägges varm
Asfaltlösningar för bituminösa beläggningar. RA betecknar raskt hårdnande,
MA medelhårdnande och SA sakta hårdnande asfaltlösningar. Efterföljande siffra
betecknar den temperatur i °C, vid vilken asfaltlösningen erhåller en viskositet =
500 centistok.
Användningsområden:
RA 15 Klistring av slitlager vid äldre beläggning
RA 65 Hyvelblandning med öppet graderat stenmaterial
MA 65 » » tätt » »
MA 75 Mjukt slitlager av falbtyp. Lagningsmassor
MA 90 » » » » »
SA 75 » » » » »
SA 90 » » » » »
: 212 Stenmaterial (se även kap. 222, bd II)
Till olika slag av beläggningar användas stenmaterial med i hög grad varierande
egenskaper, såsom kornstorleksfördelning, maximi- och minimistorlek samt
kornform. Ett gott stenmaterial bör ha god hållfasthet, god kornform (ej vara flisigt)
samt god vidhäftning gentemot bitumen.
Finkorniga bergarter ge i allmänhet bättre hållfasthet än grovkorniga. Kalksten,
som har dålig hållfasthet, användes endast i finmalet tillstånd i bituminösa
beläggningar, vanligen som filler. Även glimmerrika och vittrade bergarter ha dålig
hållfasthet.
Bergarter som vid krossning ge flisigt material äro mindre lämpliga, särskilt om
stenmaterialet skall komma i direkt kontakt med trafiken. Genom att använda
specialkrossar (t. ex. slagkrossar), kan man i viss mån förbättra kornformen.
God vidhäftning gentemot bitumen ge kalksten, diabas och basalt, medan gnejs
och granit ha sämre vidhäftning. Dålig vidhäftning har särskilt kvarts.
Vissa tillsatsmedel kunna öka vidhäftningen mellan bindemedel och fuktigt
stenmaterial. Exempel därpå äro vissa aminföreningar samt blandning av släckt kalk
och flytande harts.
: 22 Halvpermanenta beläggningar
: 221 Impregnering och ytbehandling
Material och arbetsutförande. Beläggningen kan utföras direkt på en fast och jämn
grusväg, där ytan är hård och väl bunden. Gruset i vägens yta impregneras därvid
genom utspridning (vanligen med tankvagn) av ca 1,0—1,4 kg/m2 tjära av typ
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
