Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Fillcrn har till uppgift att fylla hålrummen mellan
sandkornen, så att mineralmassan får stor täthet.
Fillerkornens stora yta verkar stabiliserande på
asfalten, varigenom beläggningen erhåller god
hållfasthet och seghet. För fibermaterial avsett till
hel-permanenta bituminösa beläggningar uppställas
följande fordringar:
a) Utgångsmaterialet skall vara naturkalksten, som
till minst 80 % är löslig i utspädd saltsyra.
b) Naturkalkstenen males till sådan finhet, att minst
80 % av det framställda fillermaterialet passerar sikt
med 0,074 mm fri maskvidd. Det material som passerar
denna sikt betecknas som filler. För
asfaltbeläggningar använd filler brukar ha den å fig. c angivna
kornstorleksfördelningen.
c) Fillermaterialet får icke sönderdelas vid
upphettning till 200° C.
d) Fuktighetshalten, bestämd genom upphettning till
125° C, får icke överstiga 0,6 %.
Sanden bör ha sådan kornfördelning, att dess
sikt-kurva faller inom avgränsat område (fig. d). Dylik
sand, som har stor yta per viktenhet, förmår binda
relativt stor asfaltmängd utan att asfaltmassan får
dålig stabilitet. Användes sand med liten yta, blir
den asfaltmängd som sanden kan binda låg, och
beläggningens slitstyrka försämras.
Sanden skall vara ovittrad samt fri från lera, jord
och andra föroreningar. Hålrummet i den packade
blandningen av filler och sand bör icke överstiga 25 %.
Sammansättning
oljeasfalt A 135..................................................................................11 viktprocent
fibermaterial (målen naturkalksten)..............................................17 »
sand......................................................................................................72 »
Blandning. Sanden värmes till ca 200° C, varefter filler och asfalt tillsättes.
Asfalten skall därvid ha en temperatur av 180° C.
Utläggning
Den varma sandasfaltmassan utlägges vid 140—180° med krattor eller maskin.
Den komprimeras med en 10-tons vält innan massans temperatur sjunkit under
125° C. Vid lägre temperatur är sandasfalten svår att komprimera och blir därför
lätt otät och sedan mindre slitstark. Hålrummet i den färdigvältade beläggningen
skall vara mindre än 7 %. Stort hålrum kan bero på för låg asfalthalt, olämplig
gradering hos stenmaterialet eller otillfredsställande komprimering på grund av
för sen eller för lätt vältning.
Sandasfaltmassan utlägges med en tjocklek av 20—35 mm, vanligen på ett
bind-lager av öppen asfaltbetong, som brukar ha en tjocklek av 30—45 mm. Underlaget
bör bestå av ett minst 6 cm tjockt makadamlager på fast undergrund.
Användning. Sandasfaltbeläggningen lämpar sig bäst vid en trafik över 500 fordon
per dygn. Den äger mycket god slitstyrka vid riktig sammansättning och gott
utförande. Den kan användas som golvbeläggning i magasin och på gårdsplaner,
där man önskar en slät och jämn yta.
:232 Topeka
Topeka sammansättes av filler, sand och fin makadam, som i varmt tillstånd
blandas med asfalt i ett asfaltverk. Stenskelettet uppbygges efter samma principer
som vid sandasfalt men innehåller även makadam upp till 11 (eller 16) mm storlek.
Fig. : 231 c
Ivornstorleksfördelning hos
kalkstensfiller
Fig. :231 d
Lämplig
kornstorleksfördel-ning hos sand till sandasfalt
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
