Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 814. Väg- och gatubeläggningar
814:2
Genom inblandning av makadam blir
topekans stenmaterial tätare än
sandasfaltens och hålrummet i
komprimerad beläggning vanligen lägre.
Fillerns uppgift är densamma som i
sandasfalt.
Sanden skall uppfylla de villkor som
föreskrivas för sand till sandasfalt.
Makadamen har till uppgift att göra beläggningen stabil samt dess yta mindre hal.
Hålrummet hos blandningen av filler, sand och makadam bör i packat tillstånd
icke överstiga 22 %, och asfalthalten skall avvägas så, att hålrummet i den packade
mineralmassan utfylles därav, så när som på 2—5 %.
Sammansättning
oljeasfalt A 135..................................................................................9 viktprocent
fibermaterial (målen naturkalksten)..............................................14 »
sand......................................................................................................43 »
makadam med storlek 2—11 mm..................................................34 »
Blandning. Först upphettas sand och makadam till ca 200° C, varefter filler och
asfalt tillsättas. Den senare skall därvid ha en temperatur av 180° C.
Utläggning. Den varma
topekamas-san utlägges med krattor eller
maskin och komprimeras sedan med
10-tons vält, innan massans
temperatur sjunkit under 125° C.
Hålrummet i den färdigvältade
beläggningsmassan skall vara mindre än 6 %.
Både sandasfalt och topeka äro
vattentäta vid några meters
vattentryck, men ej gastäta.
Topekabeläggning utföres i regel
med en tjocklek av 20—30 mm på
ett underlag av 30—45 mm öppen
asfaltbetong. Underlaget bör bestå
av ett minst 6 cm tjockt
makadamlager på fast undergrund.
Användning. Topekabeläggningar lämpa sig bäst vid en trafik över 500 fordon
per dygn. På grund av sin sträva yta och lägre kostnad föredrages topeka ofta
framför sandasfalt. Vid riktig sammansättning och gott utförande erhåller den
hög slitstyrka. Topeka användes även som beläggning på platser med stor mekanisk
åverkan såsom hamnplaner, industrigolv (där vältning kan ske), upplagsplatser,
magasin osv.
: 233 Fin asfaltlösningsbetong (förkortas falb)
Framställes i asfaltbetongverk av
krossat stenmaterial, stundom med
tillsats av fillermaterial samt mjuk
asfalt. Stenskelettet uppbygges helt
eller till övervägande del av krossat
material med hög självbindande
förmåga. Asfalten skall vara så mjuk,
att den genom sin smörjande
inverkan underlättar komprimeringen, som dels sker omedelbart efter massans
utläggning genom vältning med tung vält, dels under inverkan av trafiken.
Genom asfaltens klibbande verkan hålles stenmaterialet samman.
Stenmaterialet kan erhålla tät sammansättning, varvid kornstorleken ligger mellan
exempelvis 0 och 8 mm. Kalkstensfiller tillsättes då för att öka täthet och vid-
Fig. :232 a. Sektion av topeka på öppen
asfaltbetong
Fig. :232 b. Utläggning av topeka med maskin
Fig. :233 a. Sektion av falbbeläggning
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
