Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
För att uppnå bl. a. bästa möjliga resultat beträffande den allmänna väghållningen
å landsbygden samt en effektiv och enhetlig ledning av vägväsendet är detta
förstatligat sedan den 1 januari 1944.
:2 Vägbanans uppbyggnad
:21 Bärlager och slitlager
Våra äldre landsvägar äro i regel uppbyggda av grus. År efter år påfördes nytt
grus, ibland oharpat och stenigt, ibland av bättre beskaffenhet. Gruslagret växte
på sådant sätt under årens lopp ofta till betydande tjocklek.
Numera bygges en grusväg, åtminstone om den är av större betydelse, i allmänhet
med ett bärlager och ett slitlager.
Bärlagret består i regel av packsten, makadam eller pinnmo. Utförandet
varierar med hänsyn till det material varav vägkroppen består samt arten och mängden
av den trafik, som kan väntas framgå på vägen.
Slitlagret utföres förhållandevis tunt — 3 till 6 cm — av lämpligt grusmaterial
direkt på bärlagret. Dess uppgift är såsom framgår av namnet att motstå trafikens
nötande inverkan.
Om grusvägen är tillräckligt bärkraftig blir underhållet av densamma
huvudsakligen att hålla den översta delen av vägbanan eller slitlagret i ett för trafiken
tillfredsställande skick.
: 22 Slitlagrets beskaffenhet och sammansättning
Grusslitlagret skall för att kunna anses som tillfredsställande framför allt äga god
hållfasthet och slitstyrka under årets olika väderleksbetingelser. Efter långvariga
regn eller i tjällossningen bör det sålunda icke uppmjukas, så att spårbildning,
ävja eller större sår uppkommer, och under torr väderlek bör det icke bli
korrugerat eller damma alltför mycket.
Huvudvillkoret för att dessa fordringar skola kunna uppfyllas är att materialet
i slitlagret äger rätt sammansättning framför allt med avseende på kornstorleken.
Slitlagret skall därför vara uppbyggt med en stomme av grövre grus där
hålrummen utfyllts av finare material, fint grus, sand osv. ned till en bindkraftig substans
såsom pinnmo eller kolloidal lera.
:3 Väggrus och bindjord (jfr kaP. 222)
:31 Lämplig kornstorlekskurva för väggrus
Genom undersökning av grusets gradering i vägbanor av olika beskaffenhet har
man funnit att siktkurvorna för kornstorleksfördelningen från goda grusvägbanor
falla inom ett visst ganska begränsat område, den s. k. »idealgruszonen». Gränserna
för detta område framgår av siktdiagrammet å fig.: 31, hämtat ur Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens arbetsbeskrivning för byggnad och underhåll av grusslitlager.
Kornstorleken i »idealgruset» bör icke överstiga 16 mm, vid sortering på sikt med
fyrkantiga hål. Mängden grus liggande mellan 2 och 16 mm bör uppgå till omkring
50 % och de fina partiklarna mellan 0 och 0,075 mm som skola göra gruset
bindande, böra uppgå till omkring 12 %. För övrigt bör kornstorleksfördelningen
ligga så att siktkurvan bildar en jämn båge såsom i diagrammet.
Såväl vid nybyggnad som underhåll av grusslitlager bör man sträva efter att
erhålla nämnda sammansättning, vilket kan ske genom lämplig blandning av
grövre grus och bindjord.
Heldragna kurvor: gränskurvor för god sammansättning. Slitlagrets siktkurva bör
ligga mellan dessa båda gränskurvor, inom det snedstreckade bältet
(»idealgruszonen»).
Streckade kurvor: exempel på proportionering av grus A och bindjord B (normal
pinnmo) till god grusvägbanesammansättning.
I tabellen på nästa sida gives en beräkning av sammansättningen i nämnda
exempel.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
