Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Sladdning är cn lätt hyvling avsedd att utjämna löst grus eller avhjälpa mindre
skador och sår i vägbanans översta skikt.
Om vägbanan sålunda blivit ojämn t. ex. genom att en del grus av trafiken slitits
loss och förts ut mot vägkanterna eller erhållit lindrig korrugering, spårbildning,
hål eller andra liknande mera utbredda skador, som dock endast beröra det översta
ytskiktet, kunna dylika skador i allmänhet avhjälpas genom sladdning av vägen.
Särskilt när det gäller mindre, endast delvis dammbundna vägar och långa
vägsträckor, kunna dessa i stor utsträckning hållas jämna genom sladdning. Emedan
vägsladden i regel är kopplad till en lastbil, går sladdningsarbetet hastigt och
blir relativt billigt.
Gäller det däremot att avhjälpa svårare korrugering eller mera omfattande hål
och skador, som ej endast beröra det översta ytskiktet utan trängt djupare ned
i den fastare vägbanan, sker detta genom en mera djupgående hyvling med
motordriven väghyvel. Denna är betydligt kraftigare än vägsladden och förmår i
regel att avjämna eller omforma även det fastare gruslagret.
Dylik djuphyvling kan i vissa fall även vara lämplig för att omblanda
grusmaterialet i vägbanan. Genom trafikens nötande inverkan kan nämligen som nämnts
halten av fina partiklar bliva för stor i slitlagrets övre del, som i så fall måste
tillföras grövre grusmaterial. Detta kan då ofta, åtminstone till en viss grad,
ske genom djuphyvling. Sådan djuphyvling får dock aldrig utföras så djupt att
stenar från bärlagret rivas upp.
Såväl sladdning som hyvling bör helst verkställas då vägbanan har lagom
fuktighet, emedan slitlagret då lättare kan bearbetas och det losshyvlade materialet
komprimeras och bindas bättre.
Vid djuphyvling eller större omformningar är det särskilt nödvändigt att
vägbanan är lagom uppmjukad, samtidigt som hastig torkning bör kunna påräknas.
Lämplig tid brukar vara på våren efter tjällossningen eller på sommaren
omedelbart efter regnperiod.
:5 Dammbindning
: 51 Olika dammbindningsmedel
Till underhåll av grusvägar hör även åtgärder för att binda dammet. Användning
av dammbindningsmedel kan numera sägas vara ett led i grusvägstekniken.
Man brukar räkna med att dammbindning bör verkställas på alla vägar genom
tättbebyggda samhällen eller i övrigt där så kan anses erforderligt av sanitära
skäl, samt på övriga vägar därest trafiken uppgår till eller överstiger omkring
100 motorfordon per dygn sommartid.
För blott ett 20-tal år sedan ansågs dammbindning nödvändig endast i städerna
med deras förhållandevis stora trafik och täta bebyggelse. I flera decennier var
vattning med vanligt vatten tillfyllest. Sedan bilarna revolutionerat trafiken för
såväl städer som landsbygd blev det emellertid nödvändigt att övergå till mera
effektiva dammbindningsmedel.
De medel som därvid mest kommit till användning äro hygroskopiska salter och
sulfitlut. I mindre omfattning hava även oljor använts såsom dammbindningsmedel.
En mera effektiv dammbindning medför ökad trevnad och hygien, samtidigt som
dammbindningsmedlen bidraga till att underlätta vägunderhållet i övrigt.
: 52 Hygroskopiska salter
: 521 Olika salter
De hygroskopiska salterna verka dammbindande på så sätt att de dels tillföra
vägen vatten genom att uppsuga fuktighet från luften, och dels genom att de
minska avdunstningen från vägytan, varigenom vägen längre bibehåller den
fuktighet, som före saltets utspridning fanns i vägkroppen. De fina partiklarna
i vägen komma därigenom att bindas samman genom mera varaktiga hinnor av
vatten, vilka öka grusets stabilitet och hindra bortdamning av fint material.
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
