Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 815. Underhåll av grusvägar
815:6
De salter som mest använts till dammbindning äro klorkalcium och klormagnesium.
Klorkalcium erhålles såsom biprodukt vid framställning av soda enligt
Solvay-ammoniakprocessen. Saltet importeras, i allmänhet från Belgien, Tyskland och
Amerika. I begränsad omfattning framställes klorkalcium även inom Sverige,
huvudsakligen vid Reymersholms Gamla Industri Aktiebolag. Saltet föres i handeln
finfördelat i form av flingor eller pulver, i lufttäta förpackningar, i allmänhet fat
av tunn plåt.
Klormagnesium erhålles dels såsom biprodukt vid raffinering av vissa kalisalter,
dels direkt från saltgruvorna i södra Tyskland. Det saluföres i allmänhet i
pulverform i liknande förpackningar som klorkalcium.
Båda salterna äro starkt hygroskopiska.
: 522 Inverkan av salthalt
Salthalten hos klorkalcium i flingor, av det slag som vanligen användes till
damm-bindningsmedel, är i allmänhet 70—75 %. För klormagnesium är motsvarande
siffra i regel 45—50 %. Resten är i båda fallen vatten. Klorkalcium innehåller
alltså mera rent salt och mindre vatten än klormagnesium. Detta förhållande har
den inverkan att klorkalcium äger större vattenupptagande förmåga än
klormagnesium och därför verkar mera effektivt som dammbindningsmedel. Försök
hava visat, att 70-procentigt klorkalcium förmått ur luft med normal fuktighet
upptaga vatten till en myckenhet av 150 % av provets vikt, under det att
45-procentigt klormagnesium endast upptog ca 90 % på samma tid. På grund av
den högre effekten har klorkalcium fått störst användning såsom
dammbindningsmedel.
: 523 Utspridning av hygroskopiskt salt
Före saltets utspridande bör vägbanan genom hyvling göras så jämn som möjligt
samt befrias från stenar och för mycket löst grovt grus. Dammbindningsmedlen
få betydligt bättre effekt, där väggruset innehåller något bindjord. Har man
alltför stritt grus, bör man därför tillsätta bindjord, t. ex. fin pinnmo.
Vägen bör dessutom helst innehålla fuktighet innan saltet påföres. Saltet minskar
sedan som nämnt avdunstningen. Vid i praktiken vanligen förekommande
saltmängder kan avdunstningen minskas till mellan hälften och fyra femtedelar. Det
är därför lämpligast att sprida saltet efter ett ordentligt regn, innan vägen hunnit
torka fullständigt. Helst bör arbetet ske på aftonen, då trafiken är förhållandevis
liten. Nattfukten är sedan i regel tillräcklig för att lösa saltet till påföljande
morgon.
Salterna utspridas i allmänhet i fast. form såsom flingor eller pulver direkt på vägen.
Spridningen kan ske antingen för hand från lastbil (se fig.) eller med maskin, om
Fig. : 523
Utspridning av
klorkalcium från lastbil
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
