Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 817. Järnvägsbyggnad
817:8-9
Fig. : 252 Lutningskurva
Följande formler gälla för lutningskurvan
n = 1 L=n-l l = = (n 1) l där
a och b = lutningstal i %0 för de båda lutningarna
p = skillnad i lutning mellan två angränsande dellinjer i polygonlinjen
uttryckt i %0
R — lutningskurvans radie i m
L = den brutna lutningskurvans längd (polygonlinjen) i m
L1 = den cirkulära lutningskurvans teoretiska längd i m
n = antalet dellinjer i polygonlinjen
l = varje polygondels längd i m
Mellan två lutningskurvor bör finnas ett horisontalplan eller en lutning med
konstant lutningstal, vars längd ej får understiga måttet l härovan.
:26 Kurvor och övergångskurvor
: 261 Kurvor
På linjen samt i huvudtågspår på bangård får icke förekomma kurva med mindre
radie än (jfr :282)
för grupp........................................................I I III
i regel............................... 600 m 400 m 300 m
i undantagsfall....................... 300 m 240 m 180 m
Minimiradie å last-, uppställnings-, ranger-, hamn- och industrispår o. d., som
skola trafikeras med tåglok eller liknande lok, bör vara 180 och helst 200 m.
I särskilda undantagsfall må radien kunna minskas till 150 m. Om på spår skall
kunna framföras enbart godsvagnar, är minimiradien normalt 120 m och i
undantagsfall 90 m. I extrema fall kan man för vissa industrispår gå ned till 60 m radie.
I sistnämnda fall förutsättes, där vagnar ej kunna framföras med handkraft, spel,
traktor e. d., att tillgång finnes till växlingslok eller lokomotor, som äro
konstruerade för gång i dylika kurvor, samt att ett fåtal vagnar framföras varje gång.
Huru långt man ytterligare kan gå sammanhänger med den rullande materielens
konstruktion, dvs. axelavstånd och axlarnas förskjutbarhet i förhållande till
varandra. Spårviddsökningen, som är beroende av dessa faktorer, måste ofta bli ganska
avsevärd. Vid kurvradier ned till ca 40 m förser man kurvans båda rälssträngar med
mot(led)räler. Är kurvradien ännu mindre, ned till 20 à 30 m, uppstår en kraftig
slirning, på grund av att yttersträngen är väsentligt längre än innersträngen och
att de båda hjulen i varje hjulpar äro fast förbundna med varandra. Man kan
i hög grad minska denna nackdel genom att inlägga ett flänsbärande mellanlägg,
på vilket ytterhjulets fläns får rulla mellan ytterrälen och dess moträl. Är hjulets
diameter 1 m uppstår ingen slirning, om kurvans radie är 21 m. Allt efter som
radien ökar, ökas slirningen.
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
