Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
sedan falla, så att k = 8 erhålles för en hastighet av 80 km/tim. I de följande
tabellerna återfinnas de för svenska statsbanorna gällande praktiska
rälsförhöjningarna.
Radie i m Rälsförhöjning i mm å normalspåriga bandelar vid en hastighet i km/tim av
på elektrifierade linjer på icke elektr. linjer på alla linjer
120 115 110 105 100 95 90 85 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20
150 120 100 75 45 35
200 95 75 55 35 25
250 110 90 75 60 45 30 20
300 115 100 90 75 65 50 35 25
400 — 120 110 100 90 80 70 55 50 40 30 20
500 105 95 90 80 70 60 55 45 40 30 20
600 ) 110 95 100 95 85 80 75 65 60 50 45 40 30 25 20
800 i\ — 120 110 100 90 80 75 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20
1000 ; 115 105 100 90 80 70 65 60 60 55 50 50 45 40 35 30 25 25 20
1200 95 90 80 75 65 60 55 50 50 45 45 40 35 35 30 25 25 20
1500 75 70 65 60 50 50 45 40 40 35 30 30 30 25 25 20 20
2000 60 55 50 45 40 35 30 30 30 30 25 25 20 20 20
4000 30 25 25 20 20 20
6000 20 20
8000
x) Vid behov må rälsförhöjningen ökas upp till 120 mm.
:273 Jämkningar å de tabellenliga värdena
De tabellenliga värdena motsvara vissa normalfall. I den händelse antalet hastiga
tåg dominerar, kunna de tabellenliga värdena vara för låga. De kunna även vara
för höga, i den händelse det i stället är tunga, långsamtgående godståg, som äro
de vanligaste. En viss justering av värdena kan vara av nöden. Man har härvid
en god hjälp av att iakttaga, huruvida den ena rälssträngen blir hårdare belastad
än den andra, vilket förhållande anger, att befintlig rälsförhöjning är för hög eller
för låg.
Vid tabellernas uppgörande har hänsyn tagits till, att en kurva befares såväl av
snabbgående tåg som av långsammare godståg. Vid rälsförhöjningens
bestämmande skall man därför utgå från den största tåghastighet, som kan ifrågakomma i
kurvan och ej från någon medelhastighet. I vissa fall händer det, att tågen i en
viss kurva aldrig komma upp i maximihastigheten. I dylika fall bör man utgå
från den i kurvan oftast använda största tåghastigheten och låta denna vara den
normgivande vid bestämmande av rälsförhöjningen.
:274 Rälsförhöjningsramp
Rälsförhöjningen utspetsas rätlinigt. Den spårdel, å vilken utspetsningen
verkställes, kallas rälsförhöjningsramp. Övergångskurva och rälsförhöjningsramp skola
sammanfalla.
Rälsförhöjningen (h) anordnas i regel genom att höja yttersträngen, under det
att innersträngen får ligga i oförändrat höjdläge. Härigenom kommer tågets
tyngdpunkt att höja sig vid färd genom kurvan och följa en linje parallell med den
streckade linjen i fig. a.
Under förutsättning att rälsförhöjningsramperna äro tillräckligt långa, är denna
höjning och sänkning av tågets tyngdpunkt föga märkbar. Vissa utländska
järnvägsförvaltningar (t. ex. Schweiz) anordna rälsförhöjning i kurva på så sätt, att
innersträngen sänkes lika mycket som yttersträngen höjes (jfr 2 i fig. a).
Tyngdpunktens läge blir oförändrad, vilket bidrager till tågets lugna gång.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
