Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 817. Järnvägsbyggnad
817:2
:62 Spårväxelläggning
Vid spårväxelläggning utsättes först den matematiska korsningspunkten (m. k. p.
: 472) därefter lägena för stödrälsskarv och korsningsskarv. Erforderliga
måttupp-gifter hämtas från utläggningsritning över växeln. Sliprarna, vilkas lägen och
längder skola finnas angivna å ritningen, utläggas på sina platser. Korsningen
anbringas och inriktas noga. Anslutningsrälerna till korsningen utläggas,
varefter spåret fram till tungorna färdigspikas. Tungorna jämte anslutningar vid
spetsarna fästas på sliprarna, varefter moträlerna mitt för korsningen anbringas.
Å utläggningsritning vid tungspets samt i växelkurva föreskriven ökning av
spårvidden verkställes.
Sedan växeln inlagts, kontrolleras genom att lägga om tungorna, att dessa icke
fjädra (gäller ej växlar med fjädrande tungor) utan ligga väl an på glidplattorna,
samt att stödklotsarna icke hindra tungornas rörelser. En fullständig anslutning
av tungspetsarna måste äga rum.
Skola växeltungorna omläggas för hand, uppställes ett växelställ med dragstång.
Hävarmen bör i varje läge kunna låsas säkert.
Vid inläggning av växlar i krökt stamspår har man under senare år frångått den
äldre metoden att lägga om kurvan så, att korta raklinjer anordnas dels för
själva växeln, dels för korsningen. I stället låter man nu stamspåret ligga i orubbat
läge, varjämte man använder sig av växlar med tungor och stödräler samt
korsningar krökta så, att de följa det krökta stamspåret. Om så erfordras, lägges hela
växeln i rälsförhöjning.
: 63 Svetsningsarbeten (jfr kap. 454)
Svetsning användes dels för att svetsa samman räler till större längder, dels för
reparation av i spår liggande spåreffekter och dels vid tillverkning av växlar
och korsningar.
Följande svetsmetoder användas:
1) elektrisk motståndssvetsning (brännsvetsning). Användes uteslutande för att
svetsa samman räler. Arbetet utföres i en stationär svetsmaskin. Vid SJ finnes
en dylik i rälsjusteringsanläggning i Hallsberg.
2) elektrisk bågsvetsning. Vid tillverkning av växlar .och korsningar användes
elektrisk bågsvetsning. I mindre omfattning har denna metod använts för både
hopsvetsning av i spår liggande räler och för reparation av spårmaterial. Det
vanligaste är dock att man för dylika arbeten använder
3) gassvetsning (autogen svetsning)
4) termitsvetsning. Förekommer endast i samband med sammansvetsning av räler,
som ligga i spår.
Hållfasthetsprov (utmattningshållfasthet), som utförts på hela räler och
rälsskarvar, ha givit följande resultat
hel räl........................................... 32 kg/mm2
vanlig frisvävande skarv med skarvjärn............. 14 kg/mm2
elektrisk motståndssvetsad skarv.................... 31 kg/mm2
gassvetsad skarv med fotplåt (Agaskarv)............ 20,9 kg/mm2
» » utan » (SJ-skarv)............. 16,8 kg/mm2
termitsvetsad skarv................................ 12 kg/mm3
Reparation av i spår liggande effekter verkställes vid SJ uteslutande med
gassvetsning. Följande arbeten äro de vanligaste.
Reparation av korsningar. Under trafikens åverkan bli korsningsspets samt
ving-räler nedslitna, vilket kan avhjälpas med påsvetsning av nytt material. Spetsar
och vingrälsinlägg av manganstål (12 à 14 % mangan) kunna dock ej påsvetsas.
11 - Bugg IV
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
