Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 821. Broars planläggning
821:3-4
m) Möjligheterna för arbetets rationella bedrivande, såsom tillgång till
arbetsmaskiner och transportanordningar, möjlighet att använda flyttbara ställningar
och formar, möjlighet till fribärande montage, hänsyn till pågående trafik under
byggnadstiden, byggnadstidens längd m. m.
n) Estetiska krav.
: 22 Förslag
När förutsättningarna äro väl kända, kan broförslag (ritning och
kostnadsberäkning) upprättas. Vid små broar är utformningen ofta mycket lätt bestämd. Vid
större broar är det ofta nödvändigt att först utarbeta skissförslag, varvid
erfarenhetsvärden böra användas. Om statiska beräkningar bli nödvändiga, böra endast
enkla överslagsberäkningar utföras. Skisserna bedömas ur olika synpunkter såsom
konstruktiva, trafiktekniska, ekonomiska, estetiska och utförandesynpunkter,
varefter man utväljer något eller några av förslagen, som genomarbetas så
noggrant, att förslagsritningar’ samt mass- och kostnadsberäkningar kunna utföras
med erforderlig tillförlitlighet. Vid stora och dyrbara broar kan det bli nödvändigt
att tillverka modeller.
När ett broförslag fastställts att ligga till grund för utförande och medel finnas
tillgängliga samt i förekommande fall vattendomstols tillstånd inhämtats eller
överenskommelser träffats med berörda parter, kan detaljkonslruerandet av bron
igångsättas.
Angående ansökan om vattendomstols tillstånd, se kap. 881.
:3 Broläge
En bros läge är närmast ett kommunikationstekniskt spörsmål. Olika brolägen
framtvinga dock ofta på grund av olika terräng- och grundförhållanden helt olika
brokonstruktioner. Man bör välja det broläge, som kan väntas ge den lägsta
summan av anläggningskostnaden (inkl. tillfarter) och kapitaliserat värde av
underhålls- och trafikkostnader. Kort brolängd, ringa vattendjup och goda
grundförhållanden böra eftersträvas. Om möjligt förlägges bron i raklinje och i möjligaste
mån vinkelrätt mot vattendrag eller korsande trafikled (korsningsvinkeln bör
helst vara större än 70°). Om vinkelrät korsning icke kan erhållas, är det vid små
broar ofta lönande att gräva om vattendraget på en kortare sträcka, så att
brostöden kunna anordnas i rät vinkel mot brons längdriktning.
Vad som vidare är att iakttaga vid val av broläge, framgår av 811:84, 812:42
och 812:51.
:4 Fritt utrymme under broöverbyggnad
:41 Bro över vattendrag
: 411 Fri bredd
Sammanlagda fria bredden (= sammanlagda fria spännvidden) skall vara minst
så stor, att den framrinnande vattenmängden kan passera bron utan att
vattenhastigheten och uppdämningen bli för stora, då eljest risk kan föreligga för
erosion och för brons bestånd.
: 412 Fri höjd
Fria höjden mellan högsta högvattenyta, HHW, och broöverbyggnads underyta
bör vara minst 70 cm på så stor del av spännvidden som möjligt. Invid brostöd
kan fria höjden minskas men bör dock uppgå till minst 30 cm. Är fria spännvidden
liten (< 5 m), kan fria höjden minskas intill 30 cm på hela spännvidden, om
större höjd skulle medföra avsevärd kostnadsökning eller annan olägenhet.
Förekommer sjötrafik, flottning eller isgång kunna dessa bli bestämmande för
såväl antal spann och deras storlek som fri höjd.
Av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Lotsstyrelsen och Vattenfallsstyrelsen
ut-siedda kommitterade ha år 1945 avgivit »Förslag till normer för fri höjd under
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
