Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 821. Broars planläggning
821:3-4
: 73 Val av material
Finnes tillgång till olika material bör i regel det väljas, som ger den lägsta
summan av anläggnings- och underhållskostnader, med hänsyn tagen även till
livslängden.
A. Betong. I vårt land bli i allmänhet armerade betongbroar billigast och ha
byggts i stort antal och av betydande storlek. Till belysning härav kan nämnas,
att under tioårsperioden 1931—1940 byggdes för det allmänna vägväsendet i
Sverige i runt tal 1500 betongbroar, representerande en anläggningskostnad av
över 50 miljoner kronor, och utgörande ca 90 % av det totala antalet under
samma tid byggda broar i landet.1
Landfästen, pelare och brobaneplatta utföras i regel av betong och vid långa
vägbroar även beläggningen.
Fördelar: stora spännvidder, litet underhåll (enligt Schaechterle2 är
underhållskostnaden per år 0,2—0,4 % av brons byggnadskostnad), lång livslängd,
tilltalande utseende, små elastiska formändringar och svängningar, ljuddämpande.
Nackdelar: omfattande och dyra ställningar, förstärkning och förändring svår
eller omöjlig, eventuella skador svåra och dyrbara att reparera.
B. Stål (ej armering i betongkonstruktion) användes i överbyggnad till
huvudreglar, sekundärkonstruktioner, förband och räcken, samt i underbyggnad till
sådana delar av pelare, som ligga ovan mark- och vattenytor. Rörliga broar
utföras alltid med stålkonstruktion och detta är även vanligt vid provisoriska broar.
Om befintlig bro skall ombyggas och underbyggnaden är god, ställer det sig ofta
fördelaktigt att utföra ny överbyggnad av stål på den befintliga underbyggnaden.
Fördelar: stora spännvidder, lätta och smäckra konstruktioner, kort byggnadstid»
snabbt utbyte, obetydliga eller inga fasta ställningar, lätt förstärkning och
förändring.
Nackdelar: ständigt och kostsamt underhåll (enligt Schaechterle2 är
underhållskostnaden per år 0,8—1,2 % av brons byggnadskostnad), stora elastiska
formändringar och svängningar, bullersamma.
C. Sten användes numera sällan av kostnadsskäl.
Fördelar: litet underhåll, nästan obegränsad livslängd, estetiskt tilltalande
utseende, små elastiska formändringar och svängningar, ljuddämpande, relativt
okänsliga för belastningsökningar.
Nackdelar: omfattande och dyra ställningar, korta spännvidder, många och tjocka
pelare, som i vattendrag kunna hindra isgången och därigenom förorsaka
uppdämning och ökad vattenhastighet.
D. Trä användes i vårt land numera så gott som aldrig till huvudkonstruktioner
i permanenta väg- och järnvägsbroar på grund av den ringa bärförmågan och
korta varaktigheten. Brobana på rörlig bro utföres däremot vanligen av trä.
Även vid järnvägsbro med antingen stor spännvidd eller liten tillgänglig
konstruk-tionshöjd användes trä till brobanan. Till provisoriska broar och
ställningsbyggnader är trä i regel det lämpligaste materialet.
: 74 Val av brotyp
Närmare regler för val av brotyp kunna icke uppställas på grund av den stora
mängd olika faktorer, som inverka på en bros utformning. Här är det endast
möjligt att framhålla några mycket allmänna synpunkter, som kunna tjäna till
ledning.
Sådan brotyp bör väljas, som är så okänslig som möjligt för inverkan av krafter,
vilkas storlek är osäker eller svår att bestämma, exempelvis jordtryck och istryck.
Vid dåliga grundförhållanden, där så gott som alltid risk för sättningar och för-
Kolm, R.: »Brobyggnadsverksamheten inom landsvägsväsendet under år 1940», Svenska
Vägföreningens tidskrift 1941 nr 3.
2) Schaechterle, K.: »Wirtschaftlicher Vergleich zwischen Eisenbeton- und
Eisen-bauten», Schweizerische Bauzeitung, Bd 88, 1926, sid. 193.
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
