- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
176

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

821:4

Avd. 82. BROBYGGNAD

:2 Balkbroar

: 21 Allmänt

Balkbroarna kunna med hänsyn till tvärsektionens utbildning indelas i två
huvudgrupper, nämligen plattbroar och egentliga balkbroar. Till den sistnämnda gruppen
höra T-balkbroar, I-balkbroar och broar med försänkt brobana. Plattbron har
tvärsektionen utbildad som en massiv platta, vilken samtidigt tjänstgör både som
brobaneplatta och bärande huvudkonstruktion. Vid T- och I-balkbroar (fig. :232)
är tvärsektionen sammansatt av två eller flera T- resp. I-balkar, vilkas övre fläns
utgöres av brobaneplattan, som är sammangjuten med huvudbalkarna. Vid broar
med försänkt brobana uppbäres brobanan av mellan huvudbalkarna anordnade
tvärbalkar enligt fig. : 231.

De olika balkbrotyperna kunna ha huvudkonstruktionen anordnad som enkel
fritt upplagd tvåstödsbalk, kontinuerlig balk i två eller flera spann eller som
konsol-försedda balkar med inhängda spann, s. k. Gerberbalkar.
Statiska beräkningar, se kap. 152.

: 22 Plattbroar

Plattbroarna ha i förhållande till de egentliga balkbroarna flera fördelar, såsom
lägre konstruktionshöjd samt enklare formsättning och armering. Däremot kunna
icke användas för lika stora spännvidder.

: 221 Plattbroar i ett spann

Enkla, fritt upplagda tvåstödsplattor, se fig., äro genom sin stora erforderliga
plåttjocklek och stora egenvikt i regel oekonomiska och användas icke så ofta.
De kunna dock vara fördelaktiga vid små spännvidder, upp till ca 6 m, om
befintliga användbara landfästen finnas.

Erforderlig plåttjocklek i spannmitt för vägbroar är ca 1l12~lh3 av den teoretiska
spännvidden.

KVVS har upprättat standardritningar avseende överbyggnad av betongplatta med
grusfarbana till bro på allmän väg för fria brobredderna 4,0, 6,0 och 7,0 m och
fria spännvidder 3,0—6,0 m.

: 222 Plattbroar i flera spann

Dessa broar utföras i regel kontinuerliga, se fig. Vid mer än två spann väljas
änd-spannen om möjligt kortare än innerspannen, varvid man erhåller en gynnsammare
momentfördelning än vid lika långa spann. Kontinuerliga plattbroar äro
ekonomiskt fördelaktiga för spännvidder upp till ca 12 m. Vid större spann blir plattan
för tung och erhåller ofta en förhållandevis stor permanent nedböjning.
Vid sneda broar eller dåliga grundförhållanden äro kontinuerliga plattbroar
lämpligare än kontinuerliga T-balkbroar och rambroar på grund av att plattan är
fritt upplagd på underbyggnaden och förhållandevis vek. Brotypen användes
ofta över raviner, vägar och järnvägar, där stödkostnaden i regel är liten.
Även över vattendrag kan typen vara fördelaktig, om vattendjupet är ringa eller
tillgänglig konstruktionshöjd liten.

Voter anordnas ofta och med fördel över stöden, varigenom fältmomenten minska och
stödmomenten öka, vilket är önskvärt. Vid broar i många spann böra dock av estet-

Fig. :221 Plattbro i ett spann

176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free