Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821:4
Avd. 82. BROBYGGNAD
Bro År Teor.
spännvidd m Pil- höjd m Bågsektion [-Båg-bredd-] {+Båg- bredd+} (hjässa— anfang) m Båghöjd (hjässa—) anfang) m
Sandöbron, Sverige 1943 264 40 Lådsektion 10,1 2,9—5,0
Tranebergsbron! Sverige 1934 181 26,2 Lådsektion 9,0 3,0—5,0
Elornbron vid Plougastel, Frankrike 1929 180 27,5 Lådsektion 9,5 5,0—
Bro över Eslafloden,
Spanien 1938 172 38,8 Lådsektion 7,9—9,1 4,5—5,5
Seinebron vid La
Boche-Guyon, Frankrike 1935 161 23
Svinesundsbron, Sverige 1946 155 40 Lådsektion 6,6—7,5 1,6—2,5
Aarebron i Bern, Schweiz 1940 150 34,5 Lådsektion 13,35 3,2—5,0
Caillebron, Frankrike 1928 139,8 27 Lådsektion 6,4(7,4) 2,8—4,6
Teufelstalbron, Tyskland 1938 138 26,0
Kräzernbron, Schweiz 1940 134 44 Massiv
dubbelbåge
Seinebron vid St. Pierre du 1923 132 26,3 Dubbel låd- 2 x2,5 2,5—4,1
Yauvray, Frankrike sektion c/c 8,9
Bro vid Echelsbach,
Tyskland 1929 130 31,8 Dubbel
lådsektion c/c 6,0 2 xl,5 2,0—3,2
Bro över Oise vid Conflans, Frankrike 1931 126 16,6 Dubbel låd sektion, c/c 8,2 2 x 1,2 2,1—1,26
George-Westinghousebron, U.S. A. 1931 125,15 48 Massiv
dubbelbåge 2 x4,25 1,5—3,0
Bro över Kalix älv vid
Tärendö, Sverige 1935 122 20,3 Dubbel
lådsektion, c/c 5,9 2 x 1,3 1,15—2,9
Cappelenbron, U.S.A. 1923 121,9 27,1 Massiv
dubbelbåge, c/c 11,3 2,4—4,9
Bro över Kalix älv vid
Lap-peasuvanto, Sverige 1937 121 18,5 Massiv
dubbelbåge, c/c 5,2 2 x 0,7 0,9—1,0
Skanstullsbron, Sverige 1947 118 17,7 Lådsektion 5,6 1,8—2,7
Skanstullsbron, Sverige 1947 112 17,7 Lådsektion 6,2 1,8—2,7
Bro över Angermanälven vid Ed, Sverige 1939 112 18,2 Massiv
dubbelbåge, c/c 5,7 2 x 0,7 0,9
Moselbron i Koblenz 1933 107 8,12 Lådsektion 6,6 1,7—2,6—1,25
Ur statisk synpunkt skiljer man mellan treledsbågar, tvåledsbågar, enledsbågar och
nolledsbågar eller inspända bågar. Tvåledsbåge förses ibland med dragband och
kallas då tvåledsbåge med dragband.
Ibland användes benämningen valv i st. f. båge. Skillnaden mellan de båda
uttrycken är icke helt klar, men i regel brukar med »valv» avsës enkelbåge,
dimensionerad för att i huvudsak upptaga tryckspänningar. Uttrycket »båge»
användes för såväl enkel- som dubbelbåge ägnad att upptaga både tryck- och
dragspänningar. I det följande användes benämningen »båge» för båda typerna.
: 42 Bågbroar med brobanan helt ovanför bågen (bågarna)
Denna brotyp är användbar endast när profilplanet kan förläggas så högt att
tillräcklig pilhöjd erhålles för bågen (se nedan).
: 421 Bågbroar med hela längsgående väggar
Brokonstruktionen kan utbildas med hela längsgående väggar mellan båge och
brobana. Detta utförande användes dels vid små spännvidder, dels vid flacka
bågar.
Särskild brobaneplatta är icke nödvändig om bågen utföres som massiv enkelbåge
under hela brobredden och jordfyllning anordnas på bågen mellan de längsgående
väggarna enligt fig. a. Brotypen användes numera sällan för nya broar men kan
förekomma vid breddning av befintliga broar med samma eller liknande
konstruktion såsom stenvalv. Bågens överyta förses på den del, som har flackare
lutning än 1:1, med membranisolering och skyddsbetong (se : 553). Skyddsbetongen
säkras mot avdragning medelst armering eller stödklackar. I övrigt isoleras bågens
översida och sidoväggarnas insidor medelst en strykning asfaltlösning och en
strykning varm oljeasfalt.
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
