Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 822. Betongbroar
822:5
Armering. Den vertikala armeringen utbildas som nedtill slutna byglar. I murens
bakkant inläggas minst 2 0 16. Kantbalken armeras i likhet med kantbalken å
brobaneplattan (se : 552).
Fig. : 532 a
Mellanstödets utformning intill v.y.
: 53 Mellanstöd
: 531 Allmänt
Hur många mellanstöd som böra eller kunna anordnas, bestämmes enligt kap.
821. Mellanstöd kunna utföras som fristående pelare, som pendelpelare eller
sammangjutna med överbyggnaden såsom vid ramkonstruktioner (se :3).
Mellanstöd bestå förutom av bottenplatta av pelarskaft, vilkas utformning blir
något olika om stödet är placerat i vatten eller på land. I vatten utföres skaftet
oftast såsom monolit, medan det på land i regel uppdelas i två eller flera pelare.
: 532 Mellanstöd i vatten
Överytan förlägges minst 30 cm över
HHW och upp till denna höjd bör
mellanstöd alltid utföras såsom monolit.
Först ovan denna höjd uppdelas det i
två eller flera pelare, om så anses
lämpligt. Beträffande dessa pelares
utformning se :533.
Dimensioner. Monoliten utföres med en
efter brokonstruktionen och förhållandena
på broplatsen avpassad tjocklek, dock
minst 1,0 m. I vattendrag med stark ström, isgång,
flottning m. m., bör tjockleken ökas till minst 1,5 m och
pelaren utformas med runda hörn med minst 15 cm radie.
Är isgången särskilt svår, utbildas pelaren med
isbry-tarnos. Isbrytarnosen åstadkommes genom att pelarens
uppströmssida gives en lutning av exempelvis 4:3 och
utformas med halvcirkelformat tvärsnitt.
Monoliten gives sådan utsträckning i brons tvärled att
avståndet från dess kortsida till den upplagda balkens
(flänsens) yttersida blir minst 50 cm, kantlist och
eventuella andra mindre utkragningar oräknat. Överytan lägges
i lutning 1:20. mot kanten och förses med kantlist med
droppnäsa. Av utseendeskäl gives kantlisten relativt
grova dimensioner.
Betr. lagrens placering gälla samma regler som för
lager-pall å landfäste ( :523).
Armering. Den längsgående armeringen i överytan
beräknas vanligen som vid höga balkar (se :62), dock skall
armeringen utgöras av minst 3 ø 19. I övrigt förses alla
ytor med ytarmering i form av ett rutnät av minst
ø 10 c/c 300 eller ø 8 c/c 200. Yid stora ytor användes
lämpligen högvärdigt svetsat armeringsnät ø 6 c/c 150
eller ø 5 c/c 100 mm. För att under betonggjutningen
hållas i rätt läge fästes nätet vid grövre armeringsjärn, vilka inläggas på
lämpliga avstånd. Den horisontala armeringen utföres sluten och skarvad.
Pelare med större tjocklek än 1,2 m förses med ett ytnät av minst 0 12 c/c 300.
I pelarskaftets sidoytor omedelbart över bottenplattan inläggas dessutom minst
6 ø 19 c/c 150.
Betongkvalitet. All betong i zonen mellan 30 cm under LLW och 30 cm över HHW
utföres vattentät. Beträffande cementhalt se kap. 232. Vid gjutning av tjocka
pelare, särskilt under den varma delen av året, användes lämpligen LH-cement.
. Sparsten får inläggas enligt samma grunder som för landfästen (se :521).
Fig. : 532 b
Pelare med isbrytarnos
Fig. :532 c
Armering av pelarskaft
13 -Bygg IV
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
