Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 823. Stålbroar 823:9
SIS 14 13 11, 14 14 11, 14 21 10 och 14 21 14). St 48 och St. 52 användes i
allmänhet endast för huvudreglar vid större spännvidder.
Av praktiska skäl bör i en och samma bro endast två olika slags grundmaterial
förekomma.
:122 Material tör lagerkonstruktioner
Som gjutmaterial för lagerkroppar användes numera stålgjutgods, vanligen Sig 40
och Stg 50. I undantagsfall användes hårdare material Stg 65 och Stg 80 (det
sistnämnda materialet t. ex. i S:t Eriksbron i Stockholm). På senaste tiden har
till små och medelstora lager det dyra stålgjutgodset ofta ersatts med svetsad
konstruktion.
Till bultar och rullar användes smitt stål.
:123 Nitmaterial
Till nitar i konstruktioner med stålkvaliteterna St 37, St 44 och St 48 användes
nitstål St 34 och St 41. Dessa material äro för närvarande (1948) föremål för
standardisering (se tidskr. Verkstäderna, nr 10, 1947).
Till stora broar av St 52 är det lämpligt att använda speciellt nitmaterial. Detta
skall efter slagningen uppnå samma hållfasthetsegenskaper som grundmaterialet.
För Västerbron i Stockholm har nitmaterial med följande egenskaper kommit till
användning:
Brottgräns: före slagningen............... 46 kg/mm2
efter » ............... 52 kg/mm2
Sträckgräns: före » ............... 32—33 kg/mm2
efter » ............... 58 kg/mm2
Töjning, <510: före slagningen................ 25—30 %
efter » ................ 19—20 %
Analys: C = 0,14 % Si = 0,17 % Mn =0,51 %
Cu = 0,60 % P = 0,03 % S = 0,04 %
:2 Viktuppgifter
: 21 Stålvikt för balkbroar
: 211 Järnvägsbroar med tvärsyllar på sekundära långreglar
Nedanstående uppgifter äro lämnade av Järnvägsstyrelsens Broavdelning.
Uppgifterna gälla fritt upplagda balkar beräknade enligt 1919 års normalbestämmelser
för en belastning av 18 tons lokomotiv-axeltryck (huvudbana). Material St 37.
A. Nitade plåtspann med brobana på tvär- och
långreglar (vikt inklusive lager)
Teoretisk
spännvidd i m Stålvikt i ton vid avstånd mellan huvudreglarna
4,7 m 3,8 m
10 13,0 11,8
11 14,9 13,6
12 17,0 15,5
13 19,2 17,6
14 21,6 19,8
15 24,1 22,0
16 26,9 24,5
17 29,4 27,2
18 32,5 29,9
19 35,8 33,0
B. Fackverksspann med tvär- och
långreglar (vikt inklusive lager)
Teoretisk spänn- Stålvikt
vidd i m i ton
20 34
25 47
30 64
35 83
40 102
45 123
50 146
55 171
60 198
70 256
Gäller vid konstruktionshöjd = ca 1/10 av
spännvidden. Vid mycket låga
konstruktionshöjder kan vikten ökas med max. 30 %.
För bro i kurva med 300 m radie blir
ökningen ca 12 %.
Gäller vid konstruktionshöjd = 1/7
—1/8 av spännvidden l. För en
konstruktionshöj d av Z/12 ökas vikten
med ca 14 %. För bro i kurva med
300 m radie blir ökningen ca 12 %.
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
