Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824:4-6
Avd. 82. BROBYGGNAD
bock vid den bakre änden av klaffen. Detta beror på att landfästets eller det
fasta spännets farbana icke kan dragas fram så långt, att trafiken icke kommer
att gå fram över det bakre spännet. Anledningen härtill är att spännet rör sig
bakåt vid öppnandet. Motvikten kan emellertid även förläggas över farbanan,
varvid denna lagerkonstruktion kan undvaras. Motvikten är vid dessa spann i
regel sammangjuten med huvudkonstruktionen. Förreglingsanordningarna vid
anslagsänden utföras enligt samma principer som vid klaffspann med fast axel.
Om i en bro ingå två mot varandra vända klaffspann över samma farled, medför
detta, att den bakre spannänden lyftes vid trafik på den främre armen. Särskilda
lager måste därför i sådana fall anordnas på bakändens översida. Dessa trycka då
mot lagerplattor på den fasta farbanans undersida. Klaffarmarnas främre ändar
förenas med varandra med anordningar, som antingen kunna upptaga endast
av-skärningskrafter eller såväl avskärningskrafter som moment.
33 »Holländska» klaffspann
Dessa klaffspann skilja sig såtillvida från de föregående typerna, att motvikten
är förlagd på en särskild arm över farbanan. Själva klaffen vrider sig omkring en
fast axel vid huvudkonstruktionens bakre ände. Vid denna ände finnas även två
pelare, på vilka den s. k. vågarmen med motvikten är
placerad. Vågarmen är förbunden med klaffen med två stag,
vanligen av rundstål. För att konstruktionen skall kunna
fungera, måste sammanbindningslinjerna mellan klaffens
vridaxel, hängstagens nedre och övre lagercentra samt
vågarmens vridaxel bilda en parallellogram. För att motståndet
under rörelsen skall bli så konstant som möjligt, bör
därjämte hängstagens övre lagercentrum, vågarmens
vrid-ningsaxel och motviktens tyngdpunkt ligga ungefär i rät
linje. Vridkraften åstadkommes genom kuggade
dragstänger, som antingen äro infästade i klaff spännet eller vågarmen. Drevhjulen
sitta i båda fallen på pelarna. Under senare tid ha här i landet utförts »holländska»
klaffspann med hydraulisk drift, som äro utan dragstänger. Förreglingsanordningen
vid anslagsänden brukar bestå av en enkel regel.
:4 Lyftspann
Ett lyftspann består av ett fritt upplagt spann. Vid
vartdera landfästet finnas pelare och på dessa brytskivor, över
vilka wirerar eller kättingar löpa från spännet och till
motvikter, som hänga på motsatta sidan om pelarna. Vid
öppningen lyftes spännet rätt upp. Med denna konstruktion blir
segelfria höjden begränsad.
:5 Rullspann
Rullspannet har tidigare varit en ganska vanlig typ av rörligt spann här i landet.
Det består i sitt enklaste utförande av ett fritt upplagt spann, som i ena änden
är upplagt på rullar. Vid öppningen drages spännet i vägens längdriktning vanligen
med ett enkelt spel.
Vid ett sådant utförande måste spännet åtminstone vid ena
änden vara utbildad med en enkel uppfartsbro från vägen. Ett
mer komplicerat utförande erhålles, om spännet först lyftes
vertikalt och sedan skjutes i sin längdriktning. Härvid
bortfaller uppfartsbron. Denna spanntyp blir alltmera sällsynt.
:6 Val av spanntyp
Av i det föregående nämnda spanntyper kunna rullspannen lämnas ur räkningen,
då det gäller att projektera en bro med rörlig brodel. Vilken av de övriga
spann-typerna, som bör användas, kan mången gång endast avgöras efter noggranna
utredningar. Några allmängiltiga regler kunna i stort sett icke uppställas.
Fig. :33
»Holländskt» klaffspann
Fig. :4 Lyftspann
Fig. :5 Rullspani
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
