Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831 :3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Medeltiden. Den livliga sjöfart, som på 1200-1600-talen bedrevs i norra och västra
Europa av Hansan (bildad år 1241), medförde ej några egentliga framsteg på
hamnbyggnadsområdet, enär de till Hansan anslutna städernas hamnar voro
belägna i välskyddade flodmynningar och vikar med, för de då använda fartygen,
tillräckliga djup. Hamnbyggnaderna inskränkte sig sålunda fortfarande
huvudsakligast till utförande av enkla bryggor av trä eller sten samt till
försvars-anordningar mot sjörövaröverfall.
Nyare tiden. Impulserna inom hamnbyggnadsområdet i Sverige under
1700-1800-talen kommo från Holland och England, vilkas sjöfart efter Amerikas upptäckt
och det spanska väldets förfall fick en dominerande världsbetydelse. De
hamnförbättringar, som under 1800-talet förekommo i Sverige, torde dessutom ha rönt
påverkan av den teknik, som utvecklades vid byggandet av Trollhätte kanal i
början av 1800-talet samt dess ombyggnad och byggandet av Göta kanal i mitten
på århundradet.
1900-talet. De gynnsamma konjunkturerna på 1890-talet berörde även sjöfarten,
och första årtiondet på 1900-talet samt åren närmast före första världskriget
medförde ett kraftigt uppsving. Det mest anmärkningsvärda under denna period
är grundandet av direkta sjöfartslinjer med transoceana länder. Före år 1903 hade
nämligen Sverige ej en enda sådan linje utan godsutbytet med främmande
världsdelar måste då gå över de västeuropeiska storhamnarna.
De direkta transoceana linjerna utvecklade sig förhållandevis snabbt, vartill
bidrog den avspärrning av de stora tyska nordsjöhamnarna, som det första
världskriget medförde. Vid slutet av detta hade sålunda Sverige 11 transoceana linjer.
Inräknat två medelhavslinjer hade deras antal ökats till 16 vid slutet av 1930-talet.
Under tiden mellan det första och det andra världskriget ökades fartygens storlek
inom den svenska handelsflottan. Särskilt visa fartyg med över 4 000 à 5 000
bruttoregisterton en betydande utveckling under de senaste 25 åren före det andra
världskriget.
Den jämförelsevis starka utvecklingen av sjöfarten under de sista åren före första
världskriget fram till utbrottet av det andra kriget har medfört en motsvarande
utveckling och utbyggnad av de svenska hamnarna.
Allteftersom den svenska handelsflottan utvecklas kommer dess sammansättning
och fartygstyper att bli normgivande för de svenska hamnarnas vidare utbyggnad.
:2 Fartygsdimensioner
: 21 Handelsfartyg
Nedanstående uppgifter för dimensioner hos svenska handelsfartyg äro hämtade
ur Sveriges Skeppslista år 1947.
: 211 Ångfartyg och motorfartyg, se nästa uppslag.
: 212 Segelfartyg och pråmar
Fartygsslag Antal Tonnage Längd (0 m Bredd (b) m Djupgående (d) m
Brutto registerton Netto registerton
Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst
Segelfartyg med hjälpmotor1)..... 2)806 400 13 308 5 41,81 10,59 9,25 4,23 3)4,60 3) 1,6 5
Sjögående pråmar 60 930 67 833 60 72,54 22,45 9,65 4,69 4,04 1,00
’) Segelfartyg utan hjälpmotor finnas ej upptagna i Sveriges skeppslista för àr 1947.
2) Därav 33 fiskefartyg.
®) Omkring 53 % ha d gr 3,0 m. Härav ha ca 51 % d = 3,0-4,0 m och 2 % d större än 4,0 m.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
