Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831 :3 Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
längre tid framåt. Under sådana förhållanden finnes ej några skäl för att antaga, att det
kommer att behövas avsevärt större fartyg än som nu trafikera de svenska hamnarna.
Man kan därför antaga att utbyggnaden av de svenska hamnarna under den närmaste
framtiden kommer att bestämmas av de större fartyg, som nu trafikera dessa hamnar.
Dessa fartygs dimensioner kunna antagas vara: . ,
Djupgående ßredd Lan,d
m m m
vid europeisk allmän godstrafik........... 6 14,5 95
» » massgodstrafik.............. 7,5 17 120
» transocean allmän godstrafik.......... 8 18,5 130
» » passageraretrafik........... 9 21 145
Utom dessa av Vinberg angivna normer för svenska fartyg bör även nämnas
tankfartyg för transocean oljetrafik. Dessa ha under de senaste åren visat tendens
att öka i storlek.
En av senast byggda har dimensionerna: I = 180,9 m, b = 22,7 m, d = 9,75 m.
Även fartygen i kusttrafik ha visat en tendens att öka i storlek. Tidigare var ett
vattendjup av 3 m invid kaj tillräckligt för denna trafik. Numera torde man böra
räkna med ett djupgående av 4-5 m för fartyg i kusttrafik. Det är ej sannolikt
att något behov att öka detta djupgående inom den närmaste framtiden kommer
att uppstå. Efter senaste världskriget har fartygen i europeisk allmän trafik
visat tendens att öka i storlek.
:3 Naturföreteelser
: 31 Is
Betr. temperatur- och isförhållandena i svenska sjöar och vattendrag se kap. 841.
: 311 Bildningssätt
Isbildningen i haven sker vanligen på annat sätt än i sötvatten. Saltvattnets
fryspunkt och täthetsmaximum ligga lägre än sötvattnets och relativt nära varandra,
varför omröring lätt sker genom vågrörelserna. Oceanvatten med salthalten 3,5 %,
som ibland förekommer vid Västkusten, har fryspunkten - 1,92° och
täthetsmaximum vid - 3,52°. I Östersjön är salthalten störst i södra delens djupare lager
(1,5 %) och ringa i norra delen av Bottenhavet. Fryspunkten ligger något under
0° och täthetsmaximum ett par grader över 0°.
Havsisen bildas normalt genom att ytan först fryser, men ibland bildas den genom
omröring, då underkylt vatten föres ned till större djup och på botten eller på
vattenväxter bildar en porös is, som sedan flyter upp. Den kan också bildas i
kontaktytan mellan en saltare och kallare undre ström och ett något varmare
men mindre salt övre lager. Det senare avkyles då i beröringsytan, där
tallriksformade isstycken bildas och flyta upp. Vid lugnt väder kan bildas issörja eller
tallriksis frysa ihop till fast is. Vinden för havsisen med sig och denna drivis kan
packa ihop sig till packis av flera meters tjocklek.
: 312 Isförhållanden vid de svenska kusterna [6]
Isens utbredning. I Östersjön norr om Ålands hav bildas fast is utefter den svenska
kusten, som under vintern vanligen omöjliggör sjöfart på de norrländska hamnarna
utan isbrytarhjälp. Under kalla vintrar blir isbildningen besvärande även i den
övriga delen av Östersjön och under mycket stränga vintrar kunna även inloppen
till hamnarna på Västkusten tillfrysa, så att isbrytning även där erfordras.
Isbildningen börjar i medeltal
i Bottniska vikens norra del omkring 1 november
» » » södra » i början av december
» Östersjöns norra » omkring 1 januari
I södra Östersjön och på Västkusten förekommer ej varje år is av betydelse.
Islossning. Norra Östersjön blir isfri i medeltal omkring den 15 april, Bottniska
vikens södra del omkring 1 maj och dess norra del omkring 1 juni.
: 313 Isförhållanden i mellersta Sveriges kanalsysteni och stora sjöar [6]
Kanalerna och de stora sjöarna i mellersta Sverige äro vanligen stängda för sjöfart
på grund av issvårigheter någon tid under vintern och våren.
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
