Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831 :3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
: 334 Landhöjningen
Genom den alltjämt fortgående landhöjningen, som är störst längst i norr och
minskar åt söder för att längst söderut övergå i landsänkning, förändras
vattenståndet långsamt med tiden utefter den svenska kusten.
Landhöjningen beräknad i förhållande till vattenståndet, som observerats med
de registrerande peglarna har befunnits vara:
i Västerbotten....................... 1,0 cm per år (1,0 m på 100 år)
vid Gävle........................... 0,6 » » » (0,6 » » » »)
vid Stockholm....................... 0,4 » » » (0,4 » » » »)
i nordöstra Skåne och södra Halland... 0,0 » » »
Den övergår sedan till landsänkning, som i Ystad uppmätts till 0,15 cm per år
(15 cm på 100 år). Se även 146:21 B (bd I).
: 34 Vågor
: 341 Allmänt
Vid planläggning och byggande av hamnar tilldra sig de vågor, som uppkomma
genom vindens inverkan största intresset. De äro svängande vågor (jfr 142:382)
men kunna genom vindens stötverkan eller på grunt vatten övergå till vandrande
vågor (jfr 142:381) i form av brytande vågor [8] [9].
Då vinden träffar en vattenyta, uppstår först en krusning av vattenytan. Har
denna tillräckligt stor utsträckning, bildas allteftersom vinden fortfar och tilltar
i styrka allt större och större vågor. Vid stark vind erhålla dessa vågor på grund
av vindens ofta stötvisa tryck oregelbunden form och varierande höjd och längd.
Vid stark vind driver vinden vågtoppen framåt hastigare än vågdalen, så att
vågen bryter och vita skumfläckar bildas. De olika vågorna synes röra sig i vindens
riktning med ungefär samma hastighet. Efter en storm, då vindens direkta verkan
upphört, kan vågrörelsen fortfara en ganska lång tid. Den erhåller då ett mera
regelbundet förlopp och kallas dyning.
:342 Förutsättningar
Vid en teoretisk behandling av vågor uppkomna genom vind bortser man
vanligen från de oregelbundenheter, som uppstå genom vindstötarnas direkta inverkan,
och inskränker sig till att behandla vågor av regelbunden form.
Våglängden X är avståndet mellan högsta punkten på ett vågberg till högsta punkten
på nästa vågberg.
Våg höjden (rf) är höjdskillnaden mellan högsta punkten på ett vågberg och lägsta
punkten på intilliggande vågdal.
Fortplantningshastigheten (c) är den väglängd ett vågberg synes tillryggalägga
under en tidsenhet och vågperioden (t) är den tid, under vilken ett vågberg
till-ryggalägger en sträcka, som är lika med våglängden (A).
Vågornas fortplantningshastighet markerar endast en skenbar rörelse hos vattnet.
Vågbergen följa visserligen varandra med bestämda mellanrum, och då det gäller
stora vågor med stor hastighet, men en på vattenytan flytande kropp, som
utsättes för vågrörelsen, blir kvar på sin plats. Den gör en uppåt och framåt i vågens
riktning gående rörelse, då den flyter upp på vågberget, och en nedåt och bakåt
-gående rörelse, då den sjunker ned i vågdalen men befinner sig åter på samma
plats, sedan ett vågberg och en vågdal passerat.
Vattenpartiklarna utföra således en svängande rörelse. Är vattendjupet stort
beskriva partiklarna cirkulära banor, vilkas diameter för partiklar i vattenytan är
Fig. :342 a [8]
Schematisk bild av våg med
beteckningar
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
