- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
249

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 831. Hamnars planläggning och utrustning

831:3

Fig. :349 Vågtryck enligt Sainllou mot en vågbrytare med vertikala sidor

Antages att lugnvatten råder på vågbrytarens inre sida, kommer vågbrytaren
att vid vågrörelse utsättas för de tryck som figuren angiver.
Vågornas egenskap att reflekteras mot en vertikal vägg gör, att det vid planering
av en hamn, som är utsatt för vågrörelse, är av vikt att hamnen utbildas så, att
ej vågor genom reflexion mot vågbrytare eller kajer kunna inkomma i hamnen.
Mot en slänt återkastas ej vågorna, om denna har en lutning av 1:7 eller svagare.
Är slänten utbildad av löst liggande, huller om buller utlagda stenblock med stora
öppningar mellan stenarna, torde dock slänten kunna förläggas i lutning 1:3 utan
att vågorna reflekteras mot slänten.

: 35 Strömmar
: 351 Uppvärmning

Olika uppvärmning av vattnet på olika breddgrader genom solstrålningen kan
åstadkomma att vattnet i vissa havsområden erhåller annan specifik vikt än i
andra havsområden på grund av dels temperaturstegringen, dels ökad salthalt
förorsakad av livlig avdunstning. Härigenom kunna strömmar uppkomma. Genom
solstrålning framkallad uppvärmning av vattnet är sålunda en medverkande
orsak till Golfströmmens uppkomst [8].

I Östersjön, som sträcker sig från 54:e till 66:e breddgraden, är vattnet kallare i
dess norra del än i dess södra del. Denna värmeskillnad framkallar en varm
ström från söder till norr, som på grund av jordens rotation följer Östersjöns östra
kust, samt en kall ström från norr till söder som följer den svenska kusten [8].

:352 Ebb och flod

framkalla tidvattenströmmar. På stora djup äro dessa mindre märkbara men bli
starkare på grundare vatten. I Engelska kanalen och i Nordsjön äro t. ex. dessa
strömmar av stor betydelse. Vid de svenska kusterna, där ebb och flod ge
anledning till endast obetydliga vattennivåskillnader, sakna dessa strömmar i
allmänhet betydelse.

I trånga sund i Bohuslän kunna dock strömmar uppkomma av denna anledning,
som bli besvärliga för sjöfarten, t. ex. vid Malö strömmar.

: 353 Vinden

A. Allmänt

Vinden framkallar strömmar särskilt efter kusterna. Dessa strömmar uppstå dels
genom att vinden driver vattnet i vindens riktning, dels genom att vågorna, då
de rulla in snett mot en kustlinje, framkalla en ström [8].

Då vågorna rulla in mot stranden bryta de, och genom sin mot kustlinjen sneda
riktning komma vattenmassorna då att kastas något snett framåt i vindens
riktning. När vågen drar sig tillbaka, strömmar vattnet utför strandslänten vinkelrät

249

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free