Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 831 .’[Hamnars planläggning och utrustning
831:5
stora sjögående fartyg, vilka ligga förtöjda vid en rad dykdalber anbragta i
hamnbassängens mitt på sådant sätt, att kanalbåtar kunna ligga och lasta eller lossa
på båda sidor om det stora fartyget.
Rak eller krökt kajlinje. Då med konst byggda hamnbassänger med sina
kajbyggnader äro mycket dyrbara anläggningar, försöker man vid utformning av en
hamnbassäng vanligen följa den naturliga strandkonturen så mycket som möjligt. För
lossning och lastning är den raka kajlinjen utan bukter, hak eller avbrott den bästa.
Vid naturligt skyddade hamnar med stora utrymmen förekommer sålunda ej
några egentliga hamnbassänger utan hamnen bildas genom att man i strandlinjen
byggt ut en kaj i så rak linje som de naturliga förhållandena och
kostnadshänsynen tillåta.
Vid flodhamnar, som utnyttja flodfåran som hamnbassäng kan uppstå mycket
långa kajer, vilka då följa flodens vindlingar. Kan en kaj ej förläggas i rak linje
bör kajlinjen följa en cirkelbåge med så stor radie, att spelrummet mellan kajen
och mitten eller ändarna av det största fartyg, som skall förtöja vid kajen, ej
blir för stort t. ex. ej överstiger 1 m. Anses detta mått tillåtet med de
lossnings-och lastningsanordningar, med vilka kajen är utrustad, får krökningsradien ej
understiga 1 250 m för ett 100 m långt fartyg och 5 000 m för ett 200 m långt
fartyg.
Bassänger och pirer. Då utrymmet
för anläggandet av hamnbassänger
är begränsat eller man av andra skäl
vill koncentrera hamnanläggningen
och öka möjligheterna att förtöja
flere fartyg än vad den raka kajlinjen
på viss strandsträcka tillåter, kan
detta ske genom att anlägga
bassänger, som skära in i land,
omväxlande med landtungor eller pirer,
som sträcka sig ut i vattnet. Längden
av en sådan bassäng måste minst vara
lika med det största fartyg, som skall
förtöja vid piren. New Yorks hamn
utgör ett exempel på, huru man kan
utnyttja en flodstrand genom att
anlägga korta vinkelrätt ut från
flodstranden utstickande pirer (se
fig. a) och Bremens hamn visar
ett exempel på mycket långa
(ända upp till 1,85 km)
hamnbassänger, som förlagts nästan
parallellt med floden Weser,
som utgjort den ursprungliga
hamnen och kring vilken de
nya hamnanläggningarna
utbildats (fig. b).
:563 Bassängens form
Är stranden krokig, måste man vid anordnandet av från stranden utstickande
pirer antingen göra dessa trapetsformade eller förlägga pirerna så att de
mellanliggande hamnbassängerna bli trapetsformade. I allmänhet är det senare sättet att
föredraga, enär det för anläggandet av järnvägsspår, gator och byggnader är
fördelaktigt, att kajerna, som begränsa pirerna på långsidorna av dessa, äro parallella.
Fig. :562 a. Del av New Yorks hamn
Fig. :562 b. Bremens hamn
Fig. :563 a. Trapetsformade hamnpirer
Fig. :563 b. Trapetsformade hamnbassänger
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
