Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832 : 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
vanligen svängkranar med fällbar kranarm. De kunna även vara av vipparmstyp
(jfr :721). Även mycket stora pontonkranar ha utförts som svängkranar med
vipparmskonstruktion. Vid dessa är pivån utbildad som ett torn i
järnkonstruktion och nedre partiet av den svängande delen av kranen är utformad som en
klocka, som omfattar pivån. I Belfast finnes t. ex. en pontonkran av denna
typ, som kan lyfta 110 ton vid 27 m och 150 ton
vid 17 m utliggning utanför pontonkanten.
Pon-tonen är 45 m lång och 26 m bred samt har ett
djupgående av 2 m.
För ett marinvarv vid Nordsjön har utförts en
pontonkran, som kan lyfta 100 ton vid 11 m
ut-liggning utanför pontonkanten och 50 ton vid 32 m
utliggning. Kranen är av den typ fig. c visar.
Pontonkranar avsedda för omlastning från fartyg
till fartyg ha i likhet med kaj kranarna vanligen
en lyftförmåga av 1,5-5 ton, om de äro avsedda
för lossning av styckegods, och 4-10 ton om de
äro avsedda för lossning av massgods. I det senare
fallet äro de då vanligen utrustade med gripskopor.
De äro konstruerade efter samma principer som
kajkranarna. Hänsyn måste dock tagas till att de
äro monterade på en flytande ponton, som kränger.
Drivkraft. Pontonkranarna drivas vanligen med ånga eller ha dieselelektriskt
maskineri. Större pontonkranar ha ofta eget framdrivningsmaskineri, vanligen
drivande två propellrar, för att pontonkranen skall få största möjliga
manöverförmåga. Voith-Schneider-propellrar ha i detta hänseende visat sig synnerligen
lämpliga, enär det med dessa propellrar är möjligt att svänga pontonen runt på
stället.
:74 Gripskopor
Vid lastning eller lossning av massgods medelst krän användes vanligen
självlastande gripskopor.
:741 Indelning efter antal linor
Enliniga gripskopor hänga i en lina, lyftlinan. De öppnas genom att en
spärranordning utlöses medelst en s. k. tippring eller för hand med hjälp av en särskild
manöverlina. Sedan skopan öppnat sig kan den ej stängas, förrän den nedsatts
på marken eller i det massgods som skall lossas, så att lyftlinan blir slak.
Stängningen eller griprörelsen kan ej regleras från manöverhytten. Ett undantag utgör
den typ, där stängningen och öppnandet åstadkommes och regleras av en i själva
skopan inbyggd elektrisk motor, som manövreras från manöverhytten.
Tvåliniga gripskopor äro upphängda i två linor, båda manövrerade från
manöverhytten. Med den ena linan, lyftlinan, hissas eller firas skopan och med den andra
linan, tömningslinan, regleras skopans öppnande och stängande.
Vid större skopor dubbleras ofta såväl lyftlinan som tömningslinan. Vid fyra
linor vinnes även den fördelen, att skopan har mindre benägenhet att svänga runt
än den har vid två linor.
De flesta vid hamnkranar använda gripskopor äro två- eller flerliniga, enär
tömningen då kan ske på godtycklig höjd samt såväl gripandet som tömningen regleras
från manöverhytten.
Enär gripskopor ha en vikt, som är ungefär lika stor som vikten av den mängd
gods, som de kunna gripa, måste kranar, som arbeta med gripskopor vara
konstruerade för omkring dubbla effektiva lasten. Under det att kajkranar för styckegods
i de flesta fall byggas för maximilast av 1,5-5 ton, ha gripskopkranar sålunda
betydligt större lastförmåga, vanligen 4-12 ton. I Oxelösund finnes t. o. m. en
krän för utlastning av järnmalm, som arbetar med en tvåbladig gripskopa, som
har en egen vikt av 11 ton och i varje lyft tager 13 ton malm.
Fig. :73 c
Pontonkran för 100 ton
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
