Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832 : 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
:3 Vågbrytare med vertikala sidor m [2] m w
: 31 Allmänna konstruktionsprinciper
: 311 Vågbrytarkropp
Vid vågbrytare med vertikala sidor reflekteras vågorna mot en vågbrytarkropp,
som måste ha en sådan sammanhållning och konsistens att den vägg, mot vilken
vågorna skola reflekteras, kan göras vertikal eller så brant lutande, att fullständig
reflexion uppkommer (se 831:34). Vågbrytarkroppen måste av samma anledning
vara tät samt ha sådana dimensioner, hållfasthet och vikt, att den kan motstå
de vattentryck och de stjälpande moment, som uppstå vid en vågs reflexion.
Vågkrafterna äro beräkningsbara, under förutsättning att man känner våghöjden
och våglängden. Skulle vågbrytaren utsättas för större vågor än för vilka den
beräknats, kan detta leda till ett plötsligt sammanstörtande av vågbrytaren
genom att vågbrytarkroppen stjälpes omkull eller att grunden undermineras
(se :312). Så skedde t. ex. med vågbrytaren i Alger i februari 1934, då 300 m a\
denna störtade och plötsligt försvann, när den utsattes för 9 m höga vågor i stället
för beräknade 5 m.
I detta avseende förhåller sig en vågbrytare med vertikala sidor helt olika mot en
vågbrytare med slänt, enär denna senare, om den utsättes för större vågor än
som beräknats, på grund av sin konsistens och form (utfylld bank av sten eller
block) vanligen endast derangeras till formen och sålunda endast lider relativt
små skador, som ej omöjliggöra vågbrytarens funktion och som äro relativt lätta
att reparera.
Den vertikala vägg, mot vilken vågorna skola reflekteras, bör gå ned till ett djup
under v.y. av minst 1 y2 gånger största våghöjden för att reflexion skall kunna
ske och vågorna ej brytas framför vågbrytaren, samt nå upp till en höjd över
v.y. av 1 y2 à 2 gånger största våghöjden.
Vågbrytarkroppens bredd bör vara minst lika med vattendjupet. Koefficienten
för friktionen mellan vågbrytarkroppen och bottnen eller mellan block i
konstruktionen bör ej sättas högre än 0,5.
:312 Vågerosion och bottenbeklädnad
Då vågorna reflekteras, uppkomma stående vågor med en våghöjd omkring
dubbelt så stor som den icke reflekterade vågens höjd (se 831:34).
Vattenpartiklarnas rörelser vid bottnen framför vågbrytaren bli därför större än innan
vågbrytaren uppfördes. Bottnen framför vågbrytaren måste därför, om den ej är
motståndskraftig mot urskärning, skyddas, vilket vanligen sker med faskiner
(se : 52) och stenfyllning eller med endast stenfyllning, som i sin tur skyddas av
block av sådan storlek, att de ej kunna rubbas genom vattnets rörelse utefter
bottnen. Vid vågor med stor längd i förhållande till vattendjupet bli
vattenpartiklarnas rörelser utefter bottnen relativt stora. Beklädnaden framför
vågbrytaren bör utsträckas från väggen till mer än % av den största förekommande
våglängden, enär på ett avstånd av « % av våglängden från vågbrytaren
erosionen brukar bli kraftigast.
: 313 Grundläggning på stort djup
Vid stort vattendjup, då man av ekonomiska skäl ej kan grundlägga
vågbrytarkroppen, vanligen en murkropp, direkt på bottnen, utfylles en bank av sprängsten,
på vilken murkroppen ställes. Stenbänkens krön bör ligga minst så djupt under
vattenytan som 1 y2 gånger största våghöjden. Stenmassan i inre delen av
banken bör vara så tät som möjligt, så att den kan utgöra en säker grund, utan
större sättningar, för vågbrytarens vanligen tunga massiva murkonstruktion.
Inre delen av stenfyllningen bör sålunda utgöras av både mindre och större
sten.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
