Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 833. Kajer, bryggor, pirer och förtöjningsanordningar
833:9
:2 Spontkajer eller bålverkskonstruktioner1)
: 21 Allmänna konstruktionsprinciper och statisk beräkning
: 211 Belastningar
Sponten beräknas för jordtryck (se bd I, kap. 173) samt för det bakre vattentryck,
som kan uppkomma på grund av skillnad i vattenstånd framför och bakom kajen.
Denna vattenståndsskillnad kan bero dels på vågrörelse, dels på att vattenståndet
framför kajen kan växla hastigare än grundvattenytan i jordmaterialet bakom
kajen. För att minska denna vattenståndsskillnad bör bakom sponten över
lågvattenytan anbringas ett dränerande lager av grus eller sten, såvida ej jordarten
i sig själv är tillräckligt vattengenomsläpplig, samt anordnas dräneringsöppningar
på var 5:e eller 10:e m genom sponten i höjd med eller strax under lägsta
förekommande vattenytan. Dessa öppningar förses med galler och, om så anses
erforderligt, omvända filter.
Även om dessa åtgärder vidtagas för att förhindra bakre vattentryck, bör sponten
beräknas för ett bakre vattentryck motsvarande höjdskillnaden mellan den
normala lågvattenytan och medelvattenytan. Vid de svenska kusterna är vanligen
vattenståndsskillnaden mellan MW och LW relativt ringa. Det bakre vattentrycket
spelar då, jämfört med jordtrycket,
knappast någon roll.
Kajsponten bör sålunda beräknas för
jord-och vattentryck enligt fig.
p = belastning på kajplanet, bestämmes
enligt :13 och : 14
Jai = aktivt jordtryck av belastning och våt
jord över vatten
Ja0, Ja3 etc. = aktivt jordtryck av olika
jordslag i vatten
,/p = passivt jordtryck av jord i vatten
V — vattentryck på grund av
vattenståndsskillnad
: 212 Beräkning av erforderligt spontdjup och moment i sponten
Sponten slås ned så djupt under bassängbottnen att momentet av det med
1,5-faldig säkerhet beräknade passiva jordtrycket kring förankringspunkten A (fig.
:211) kan hålla jämvikt mot de aktiva jordtrycken och det bakre vattentrycket.
Kan sponten ej slås ned till detta djup (t. ex. på grund av att berggrunden ligger
för högt), måste särskilt stöd för sponten anbringas vid dess nedre ända, till vilken
omständighet hänsyn tages vid beräkningen.
Nedtill inspänd spont. Vid spontkajer i friktionsjord är det i allmänhet lämpligt
att slå ned sponten så djupt, att den blir inspänd (Blum,
»Einspannungsverhält-nisse bei Bohlwerken», Berlin 1931). Fig. a angiver det belastningssystem, för
vilket sponten tänkes bli utsatt. Det aktiva jordtrycket kan med hänsyn till
spontens utböjning beräknas under antagande av fullt utvecklad inre friktion i
jordmassan. Friktionen mellan sponten och jorden minskar det aktiva jordtrycket
och brukar därför i allmänhet
försummas för att därigenom öka
säkerheten. Det passiva
jordtrycket ökar däremot starkt på grund
av friktionen mellan spont och
jord. Jp antages dock angripa
vinkelrätt mot spontytan, men /
(sefig. a) kan med hänsyn till
friktionen mot sponten ökas till
dubbla det beräknade värdet vid
jordarter med 9? > 30°, dock med
bibehållande av säkerhetsfaktorn 1,5.
Utarbetat i samarbete med dr
Paul Leimdörfer.
Fig. :211
Jord- och vattentryck på spontkaj
Fig. :212 a och b
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
