Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 833. Kajer, bryggor, pirer och förtöjningsanordningar 833:9
För spont placerad i bakkanten, väljes vanligen träspont.
Anbringas den i framkanten, utföres den av trä, betong eller stål. Trä kan användas
där pålmask ej förekommer och där kajdjupet ej är för stort med hänsyn till
spontens bärförmåga. Säkerheten mot brott bör vara tvåfaldig och tillåten
böj-spänning bör bestämmas efter brottspänning för vått virke. Vid stort kaj djup kan
en träspont placerad i däckets framkant förstärkas med betong gjuten under vatten
mellan kajsponten och en arbetsspont, placerad så att första eller första och andra
pålraden bli ingjutna i betong. Spont av armerad betong kan användas, då sponten
kan drivas ned till ett erforderligt djup genom lätt slagning eller spolning. Stålspont
placerad i däckets framkant kan med fördel användas vid större vattendjup, då
sponten blir utsatt för stora böjande moment.
Då sponten är placerad i däckets bakkant,
uppkommer ökad säkerhet mot aktivt
jord-tryck på sponten genom att jorden
framför sponten, på grund av de framför denna
nedslagna pålarna, erbjuder ett större
motstånd än som motsvarar det passiva
jordtrycket, beräknat på vanligt sätt.
Vid spont placerad i däckets framkant
beräknas det aktiva jordtrycket enligt
diagram i fig. [12]. Vid beräkningen av det
aktiva jordtrycket kan hänsyn tagas till de
i jordmassan nedslagna pålarnas flytkraft.
: 427 Moment i pålarna
Vid spont, placerad i däckets framkant, kunna pålarna bakom sponten antagas
upptaga så stor del av det böjningsmoment, som framkallas av det aktiva
jordtrycket, som svarar mot produkten av deras tröghetsmoment och elasticitetsmodul
jämförd med motsvarande produkt för sponten. Pålarna bli utsatta för
böjningsspänningar, till vilka hänsyn måste tagas vid pålarnas beräkning.
:428 Däcket och kajmuren
I äldre tider utgjordes kajplattformens bärande däck av trä, utbildat med
hammarband på pålarna samt tvärsyllar och plank på hammarbanden, över vatten
utgjordes kajen vanligen av en på däcket uppförd mur av sten i hydrauliskt bruk.
Sedan betongen vunnit allmän spridning, utföres såväl det bärande däcket som
kajmuren av betong.
Kajmuren beklädes på vattensidan ofta med granit för att skydda betongen mot
åverkan från fartygen samt nötning genom is och frysning i vattenlinjen. Under
senare åren har granitbeklädnaden dock alltmera kommit ur bruk, dels av
ekonomiska skäl, dels emedan nu möjligheter förefinnas att tillverka en vattentät,
frostbeständig betong.
Såväl muren som däcket förses med erforderlig armering. Användes dragpålar för
upptagning av på kajen verkande horisontalkrafter, kan däcket bli utsatt för
relativt stora moment. Vid beräkning av lastfördelningen på pålarna antages i
allmänhet däcket vara fullkomligt
styvt och det bör därför även
utbildas som en möjligast styv
konstruktion.
:429 Exempel på utförda plattformskajer
på pålar
Fig. :429 a
Plattformskaj i utfylld grusbank
på träpålar med armerad
betong-spont i främre kanten, utförd i
Sannegårdshamnen, Göteborg,
1910—1913
333
Fig. :426 Jordtrycksdiagram vid kaj
med spont i framkanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
