Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
sänkbrunnar av betong gjuten i torrhet eller av stenmurverk, kasuner av trä, stål
eller armerad betong eller med hjälp av tryckluftgrundläggning. Beträffande dessa
grundläggningssätt hänvisas till 323:1-6 (bd II).
Fig. :43 a. Kaj i Frihamnen i Stockholm utförd på 1920-talet på berggrund med
varierande höjd, varigenom kaj konstruktionen övergår till beklädnad av den sprängda
bergväggen på de ställen där berget ligger så högt att det måste bortsprängas för att tillräckligt
kaj djup skall erhållas
Fig. :43 b. Kaj i Bordeaux utförd som valv
mellan pelare, vilka nedförts till fast botten
medelst tryckluftgrundläggning
Fig. :43 c. Kaj i Lissabon utförd som
kajmur av betong på pelare nedförda till last
botten medelst tryckluftgrundläggning
:5 Murkajer
: 51 Allmänt
Kajer utbildade som stödjemurar för upptagande av jordtrycket ända från bottnen
upp till kajplanet kunna benämnas murkajer. De kunna vara konstruerade som
gravitationsmurar eller som murverk uppdelade i strävpelare och mellanliggande
väggar, plattor eller valv.
Murkajer användas vanligen där bottnen är så fast, att fäste för pålar och spont
ej kan erhållas. I vissa fall, såsom då kajen kan byggas i torrhet, kan det vara
ändamålsenligt att använda denna kajtyp även då pålning måste tillgripas för
murens grundläggning.
Kajens stabilitet mot stjälpning beror på den påkänning, som kan tillåtas mellan
muren och grunden. Tillåten belastning på grunden bör fastställas genom
provbelastning. För överslagsberäkningar hänvisas till de värden på tillåten
grund-påkänning, som angivas i 321:2 (bd II), varjämte, för sprängstensfyllning av
granit och gneis, den tillåtna grundpåkänningen kan sättas till 2-3 kg/cm2.
Murkajernas utbildning i konstruktivt hänseende beror på om kajen kan utföras
i torrhet eller ej.
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
