Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
: 53 Murkajer utförda utan torrläggning av arbetsplatsen
: 531 Murkajer grundlagda på stenkistor
Grundläggning med stenkistor är en gammal svensk grundläggningsmetod.
Stenkistan timras av grovt, fyrskuret eller runt trävirke. Den bygges på land och
sjösättes samt sänkes genom fyllning av sten. Den kan vara tät eller gles. Vid täta
kistor kan både mindre och större sten användas som fyllning. Vid glesa kistor
måste så stora stenar användas vid fyllningen, att de ej kunna falla ut genom
öppningarna mellan stockarna i kistans väggar. Kistan bör helst ha botten, men
denna kan vara gles och kan då förläggas ett par skift över understa stocklagret.
Vid gles botten skall avståndet mellan bottenstockarna vara så stort att fyllning
med skärv eller singel under bottnen kan ske sedan kistan nedsatts i sitt läge.
Bottnen skall utföras så kraftig att den kan upptaga belastningen från
stenfyll-ningen i kistan inifrån och förmedla denna belastning till grunden under kistan.
Kistans väggar dimensioneras för aktivt jordtryck från stenfyllningen i kistan
och belastningen från de konstruktioner, som vila på kistan, varvid hänsyn tages
till det ökade tryck som uppstår i stenfyllningen i kistan genom utifrån verkande
stjälpande moment på denna. Kistan skall sålunda dimensioneras så, att den med
hänsyn till dessa moment verkar som en styv kropp. Trycket i stenfyllningen i
kistan får ej överstiga tillåten belastning på stenfyllning (se : 51). Vid stort
kajdjup kan en förstärkning av kistans främre vägg bli erforderlig. Detta kan ske
medelst betong gjuten under vatten mellan kistans vägg och en bakom denna
anbragt form (fig. a).
Är grunden ej tillräckligt bärkraftig kan pålning ske i kista med gles botten sedan
denna sänkts medelst belastning. När pålningen utförts, fylles kistan med sten
(fig. b).
På kistan, vars överkant ej bör förläggas högre än rötgränsen för trä (se 831:411),
uppföres kaj muren av sten eller betong. I kaj fronten skjuter kaj muren fram så
långt framför kistans främre vägg, att denna blir skyddad för påtörning av fartyg.
Grundläggning med stenkistor kan användas i alla de fall, då pålmask ej
förekommer och grunden är så bärkraftig, iflfed eller utan pålning, att en massiv
kaj-konstruktion kan uppföras (se för övrigt 323:2).
: 532 Murkajer av block av sten eller betong
Denna typ användes då grunden är så fast att den bär en massiv gravitationsmur,
som genom sin vikt kan upptaga det aktiva jordtrycket från bakfyllningen vid
belastat kajplan. Denna kajtyp har kommit till användning i Bohuslän, där
lämpliga granitblock lätt kunna erhållas, och i Norge samt i Italien, där byggandet i
vatten med på land färdiggjutna betongblock har gamla anor.
Fig. :531 a. Kistkaj i Frihamnen i
Stockholm, utan pålar. Utförd 1917—1919
Fig. : 531 b. Kistkaj i Frihamnen i
Stockholm, med pålar. Utförd 1917-1919
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
