Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 833. Kajer, bryggor, pirer och förtöjningsanordningar
833:9
få plats med växeln på bryggan måste denna då i erforderlig grad breddas i sin
yttre del och erhåller således en trapetsformad planform.
Största tillåtna lutningen på landningsbrygga avsedd för åkdon och bilar är
1:10-1:15 och på brygga avsedd för järnvägsvagnar 1:20. Skola lokomotiv trafikera
bryggan bör lutningen ej vara större än 1:40. Vid projekteringen bör, utom till
vattenståndets växlingar, hänsyn även tagas till att färjan sjunker något, när
fordonen rulla ut på denna. Vid de vattenståndsväxlingar, som råda i Östersjön,
erhåller vid järnvägsfärjläge bryggan en längd av omkring 50 m. Bryggan kan då,
såsom skett vid färjlägena för Trelleborg-Sassnitz-routen, uppdelas i två spann,
vilka vila på landfäste, mellanportal och ändportal. Mellanportalen är utrustad
med anordningar, så att höjdläget för landspannets yttre ända och sjöspannets
inre ända kan regleras för hand, när vid exceptionella vattenstånd detta är
behövligt (fig. a).
Fig. :63 a. Landningsbrygga för järnvägsvagnar vid färjförbindelsen Trelleborg—Sassnitz
Färjbädden är vanligtvis utbildad som två pirer omslutande själva anslaget för
färjan och begränsade av kajer anordnade i plan så att färjan ledes in mot anslaget.
Pirernas ändar skyddas av fristående fjädrande dykdalber eller också äro själva
pirändarna konstruerade som fjädrande dykdalber. Åtminstone en av pirerna bör
skjuta ut lika långt som färjan, då denna befinner sig i färjläget, för att skydda
färjan för passerande fartyg och giva den en trygg förtöjningsplats vid storm
(fig. b och c). Vid dubbla färjlägen kan färjlägena anordnas med två till båda
färjlägena anslutande pirer
och en kort mittpir, som fig. b
visar, eller med lång
mittpir som skiljer de båda
färjlägena åt såsom fig. c visar.
Vilket system som är
fördelaktigast blir beroende på
de lokala förhållandena.
I plan anpassas färjbädden
vid anslaget efter färjans
stävform samt förses med fjädrande avvisarkonstruktioner, som skydda
färj-bäddens kanter och bilda väggar, som leda och föra färjan in mot själva
anslaget, där de fjädrande avvisarkonstruktionerna böra vara särskilt kraftigt
dimensionerade (fig. d).
345
b) Geclser—Warnemiinde c) Trelleborg—Sassnitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
