Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
antingen som scktorfyrar eller som ensfyrar. Sektorfyrarna lysa med sken av olika
färg: vitt, rött eller grönt — eller mindre vanligt med olika ljuskaraktärer — inom
vissa skarpt avskärmade sektorer (lysvinklar). De vita sektorerna (ledsektorerna)
vid fyrar med olikfärgade sektorer belysa farvatten fria från farliga grund.
Ensfyrarna äro placerade två och två i linje, oftast för att utmärka farleden i
trånga passager. Dessa fyrar kunna likaledes visa sken av olika färg.
Varningsfyrar äro avsedda att utmärka läget av undervattenskablar o. d. till
förhindrande av skadegörelse genom ankring m. m. och äro vanligen anordnade
i form av ensfyrar.
Fiskefyrar kallas sådana fyrar, som huvudsakligen äro avsedda för vägledning av
den lokala fiskesjöfarten.
En och samma fyr kan ofta tillhöra flera av ovannämnda kategorier.
:2 Apparatur
:21 Ljuskällor och linser
Som ljuskälla i fyrarna användes fotogenljus, fotogenglödljus (fotogenlåga med
glödstrumpa), agaljus (öppen acetylenlåga), dalénljus (acetylenlåga med
glödstrumpa) och elektriskt ljus (glödlampa). Fotogenfyrarna börja dock försvinna
i vårt land. De ersättas med aga-, dalén- eller elektriska fyrar.
Ljusskenet hos fyrarna förstärkes numera i allmänhet genom linser, som sända
ut ljuset i huvudsakligen horisontal riktning, antingen radiellt (trumlinser) eller
koncentrerat i en eller flera avgränsade riktningar (strålkastarelinser). Sistnämnda
linser äro ofta roterande och åstadkomma därigenom blixt- eller blänksken hos
fyren. Dylika sken kunna även åstadkommas genom särskilda klippaparater.
:22 Ljuskaraktärer
Endast vissa mindre fyrar av i allmänhet sekundär betydelse lysa med fast, dvs.
konstant sken, som då i regel är färgat, för att ej förväxling med vanlig belysning
skall ske. Hos de flesta fyrar omväxla ljus och mörker — eller, mera sällan, ljus
av olika färg — i regelbunden rytm, vilken i allmänhet är olika för varandra
närbelägna fyrar. Fyrarna få därigenom olika ljuskaraktärer i form av blixtar
(ljusperiod < 2 s), blänkar (ljusperiod > 2 s), klippsken (ljus- och mörkperioder lika
långa), intermittent sken (ljusperioden längre än mörkperioden), växelsken (ljusets
färg växlar periodiskt) osv. i olika grupper och serier och kunna på så sätt
identifieras och särskiljas från varandra under mörker. För närmare studier av olika
lins- och fyrapparater hänvisas till facklitteraturen (se :6).
:23 Lysvidd
Lysvidden hos ett fyrljus bestämmes framför allt av dess ljusstyrka, den för
tillfället rådande sikten samt av ljusets och observatörens höjdläge över havsytan.
Därjämte röner lysvidden inverkan av ljusbrytningen i atmosfären.
Den geografiska lysvidden är det största avstånd, på vilket ett fyrljus med
tillräcklig ljusstyrka vid given ögonhöjd över vattenytan och klar sikt kan observeras
vid normal ljusbrytning i atmosfären utan att skymmas bort på grund av jordens
rundning. För 5 meters ögonhöjd över vattenytan är sålunda den geografiska
lysvidden för fyrar av t. ex. 20, 40 och 100 m höjd över vattenytan ca 14, 18 resp.
26 nautiska mil. (En nautisk mil = 1 852 m.)
Den optiska lysvidden är det största avstånd, på vilket ett fyrljus kan synas,
när det är tillräckligt högt beläget för att ej skymmas bort på grund av jordytans
rundning. Härvid spelar atmosfärens siktbarhet en mycket stor roll. I klar luft
är den optiska lysvidden för ljusstyrkor av t. ex. 100, 1 000 och 10 000 hefnerljus
ca 8, 14 resp. 30 nautiska mil.
366
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>