- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
374

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

835: 3

Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER

Kap, 836. KANALER

Av major vvk Herman Jansson

: 1 Historik
:2 Olika kanaltyper

:3 Principer för dimensionering av kanaler. Fartygstyper
:4 Fartygsmotstånd i kanaler
: 5 Normaltvärsektioner
:6 Kurvor

:7 Mötes- och vändplatser, överkorsande broar
:8 Vattenåtgång

:9 Utförda kanaler. Tekniska bestämmelser
Litteratur

:1 Historik

:11 I Sverige

I äldsta tider utgjorde fjärdar, vikar, sjöar och floder de säkraste, bästa och mest
använda transportvägarna för såväl gods som människor. På grund av den
alltjämt fortgående skandinaviska landhöjningen uppgrundades emellertid i många
fall de sedan gammalt använda farlederna. För att kunna bibehålla dessa, blevo
ofta upprensningsarbeten nödvändiga. I vissa fall måste helt med konst framställda
kanaler byggas. Särskilt för förbättrande av sjöfartslederna i mellersta Sveriges
stora sjösystem ha upprensnings- och kanalarbeten om ock med vissa avbrott
pågått sedan 1500-talet.

I slutet på 1700-talet och i första hälften av 1800-talet var intresset för Sveriges
inre vattenvägar stort, och under denna period tillkommo samtliga Sveriges större
kanalleder. Under den följande jårnvägsbyggnadsepoken slappnade intresset. Först
sedan godstrafikmängderna genom järnvägarnas stimulerande inverkan på den
industriella utvecklingen blivit så stora, att kanalernas naturliga förutsättningar
att erbjuda den billigaste transporten för gods i stora mängder kunde göra sig
gällande, vaknade åter intresset för kanaler i vårt land i början av 1900-talet. Under
denna period ombyggdes sålunda Trollhätte- och Södertälje kanaler.
Automobilens inträde som ett snabbt och anpassningsbart landtrafikmedel samt
därav framkallat behov av modernisering av våra landsvägar har åter förringat
intresset för kanalerna, särskilt då det gällt de inre vattenvägarna. Under de senaste
åren ha sålunda arbeten med förbättrande av våra kanalleder eller byggande av
nya kanaler inskränkt sig till sådana farleder, som kunnat underlätta kustsjöfarten
samt möjliggöra infart till viss hamn för mera djupgående fartyg.
Det senaste världskriget har framhävt behovet av säkra och helt inom svenskt
territorium liggande kustfarleder.

Svea kanal, vilket blivit benämningen på en redan av Gustav Vasa och Erik XIV
planerad kanalförbindelse Vänern—Hjälmaren—Mälaren, ingående som del av en
inre sjöfartsled mellan Kattegatt och Östersjön, har dock, trots att frågan flera
gånger under tidernas lopp ventilerats, ej kunnat tillvinna sig så stort intresse,
att ett detaljerat förslag kunnat framläggas.

Förteckning över viktigare i trafik varande svenska kanaler, se :91.

: 12 Utomlands

Utomlands ha kanalerna sedan mycket långt tillbaka i tiden spelat en stor roll
för underlättande av samfärdseln.

Babylonierna och egyptierna byggde kanaler, och i Kina äro sedan omkring 1000 år
före vår tideräknings början talrika kanaler i bruk.

I Tyskland, Holland, Belgien och Ryssland utgöra kanaler en viktig del av dessa
länders trafiksystem för tillgodoseende av behovet av godstransporter inom landet.

374

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free