- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
375

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 836. Kanaler

836:4

I Nordamerika transporteras de stora mängder järnmalm, som brytas i Minnesota
och förädlas i Ohio, på fartyg, som gå på de stora sjöarna och passera slussarna vid
Sault S:te Marie mellan Övre sjön och Huron. Här pågår världens livligaste
slusstrafik.

Under innevarande århundrade ha kanaler för havsgående fartyg, såsom Nordsjö-,
Manchester-, Suez-, Panama- och Kielkanalerna, i hög grad underlättat
storsjöfarten och förkortat handelsvägarna mellan världsdelarna.

Förteckning över viktiga utländska kanaler, se :92.

:2 Olika kanaltyper

Trafikkanal är en med konst förbättrad naturlig farled eller helt med konst
utförd kanal, som är avsedd för framförande av fartyg. Strömhastigheten i en
trafikkanal är i den del därav, som utnyttjas av fartygen, vanligtvis ringa
eller ingen. Vattenytan är således där nära eller helt horisontal och står på en viss
nivå med vanligtvis relativt små växlingar i höjd.

En kanalled kan utgöras antingen av ett naturligt vattendrag, vilket då så behövts
vidgats eller upprensats, eller av en helt och hållet grävd eller sprängd kanal.

Med avseende på vattennivån skiljer man mellan nivåkanaler, som ha endast en
av naturen reglerad vattennivå, och slusskanaler, som ha två eller flera
vattennivåer, vilkas höjdskillnad övervinnes med sluss eller slussar. Utomlands
förekomma för övervinnade av stora nivåskillnader ibland i st. f. slussar lyftverk
eller lutande plan, som fordra mindre vattenåtgång men vanligen bli dyrare i
anläggning än slussar.

En slusskanal som är anlagd vid sidan om ett naturligt vattendrag och sålunda
endast har fall i en riktning benämnes sidokanal. Om kanalen däremot passerar
en vattendelare, måste den ha fall i två riktningar och benämnes då ryggkanal.
Efter sitt ändamål kunna kanalerna indelas i inlandskanaler, t. ex. Göta kanal
och Dalslands kanal och havskanaler, t. ex. Falsterbokanalen och Södertälje
kanal. Trollhätte kanal, som för närvarande kan trafikeras med havsgående
fartyg med ett djupgående av upp till 4,0 m och har slussar, som dimensionerats
för 5 m djupgående fartyg, kan sägas vara ett mellanting mellan de två typerna.
Sjöfarten på inlandskanaler ombesörjes ofta huvudsakligen med fartyg av speciell
typ endast lämpade för fart på inlandskanaler, under det att havskanaler
trafikeras av fartyg lämpade för trafik på anslutande öppna farvatten.

:3 Principer för dimensionering av kanaler. Fartygstyper
: 31 Allmänt

Bestämmande för en kanalleds dimensioner och utformning äro de fartyg som
skola trafikera leden.

Om kanalen är ett fristående transportföretag, bör transportmängden och
godsslaget, vara bestämmande vid valet av storlek och typ på fartygen. Skall kanalen
tillhöra ett visst kanalsystem, måste hänsyn tagas till de fartyg som trafikera detta
system.

Erfarenheterna, särskilt från Tyskland, visa att man kan utbilda kanalfartyg,
som även vid ringa djupgående giva kanalen en betydande transportkapacitet.
Sålunda skulle det vara möjligt att tillgodose det trafikbehov, som för närvarande
finnes på våra inre vattenvägar, med kanalleder för högst 3 m djupgående fartyg,
under förutsättning att kanalerna utbildades så, att modernt kanaltonnage kunde
användas.

Emellertid utgöra Sveriges inre vattenvägar ej ett i och för sig enhetligt
trafiksystem, så att standardiserade typer av kanaltonnage kunnat utbildas, ej heller
äro i allmänhet kanallederna oberoende av den svenska kustfarten eller sjötrafiken
på Östersjön, Kattegatt, Nordsjön och även mera avlägset belägna europeiska
farvatten.

375

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free