Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838:4
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
terräng samt ansluta vattentätt till portkammarmurverken. Endast i de fall
slussen är byggd i fullt vattentätt och tillräckligt bärkraftig berg- eller jordart
kunna slusskammarmurverkens uppgift inskränkas till att endast utgöra ledverk
för fartygen samt bilda dragvägar (slussplan) på ömse sidor om slusskammaren
för fartygens handhavande under slussningen.
Vid mycket låga sänkhöjder kan slusskammarmurverken helt uteslutas och
slusskammaren utbildas som en kanaldel (ex. slussen i Falsterbokanalen, se fig. : 24).
: 53 Byggnadsmaterial
Vanligen användes betong. I lösa jordlager användes numera även järnspont,
huvudsakligen i slussväggarna, som då konstrueras som vattentäta spontkajer med
erforderliga förstärkningar av betongmurverk.
Betongen i slussar måste vara vattentät och av yppersta kvalitet. Slussmurverken
utsättas nämligen för hastigt växlande ofta höga vattentryck samt äro under den
kalla årstiden ofta torrlagda och kunna då bli utsatta för stark kyla. Stor omsorg
måste ägnas åt dilatationsfogar och betongens armering mot temperaturväxlingar.
Vid grundläggning på lösa jordlager bli dimensionerna beroende på grundens
bärförmåga och elastiska egenskaper.
: 54 Slussmurverkens dimensionering vid grundläggning på lösa jordlager
Man kan vanligen ej på förhand bestämma sambandet mellan belastning per
ytenhet på grunden och dennas sättning (permanent och elastisk). I enklare fall kan
man utgå från att sättningen i grunden är proportionell mot grundtrycket, så
länge detta är mindre än brottpåkänningen. Grundtrycket antages då inom rimliga
gränser fördela sig så, att påkänningarna i
murverket bli så fördelaktiga som möjligt.
Slusskroppen har vanligen U-formig
sektion.
Om vid antagande av lika fördelning av
grundtrycket enligt linjen AB (se fig. a)
en trycklinje 1—2—3 erhålles, som visar
att bottenplattan vill böja sig uppåt,
kan en fördelningslinje CDE antagas, som
ger den fördelaktigare trycklinjen 1—4—3.
Om i ett annat belastningsfall en lika
fördelning enligt linjen FG (se fig. b) ger en
trycklinje 5—6—7, som visar, att bottenplattan vill böja sig nedåt, kan en
fördelningslinje HIK antagas, som ger den fördelaktigare trycklinjen 5—8—7.
Vid antagandet av tryckfördelningen på grunden bör grundtrycket ej i någon
punkt få nedgå till noll. Vanligen förenklas påkänningsdiagrammet efter räta linjer.
Genom antagande av en lämplig tryckfördelning på grunden och lämplig
utformning av slusskroppen kan det vara möjligt att få trycklinjen att falla inom mellersta
tredjedelen och således erhålla tryck inom hela sektionen. Är detta ej möjligt,
måste armering inläggas för upptagande av dragspänningarna. Även om
beräkningen visar att någon armering ej skulle erfordras, bör viss armering inläggas i
ytan till förhindrande av sprickbildningar.
De belastningsfall för vilka trycklinjen vanligen bör bestämmas är följande:
1. Tömd sluss, då slusskroppen påverkas av:
a) Egen vikt av slusskroppen
b) Aktivt jordtryck utifrån vid belastad markyta utanför slusskroppen
c) Vattentryck utifrån mot sidorna och underifrån, svarande mot högsta
grundvattenytan
d) Tryck på undergrunden med lämplig fördelning
2. Fylld sluss, då slusskroppen påverkas av:
a) Egen vikt av sluss, fylld med vatten till högsta ö.v.y.
b) Aktivt jordtryck vid obelastad markyta, eventuellt avschaktad till
grundvattenytan utanför slusskroppen
Fig. :54 a och b
Tryckfördelning på grunden under
slusskroppen vid skilda antaganden
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
