Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 837. Slussar
837:9
e) Vattentryck utifrån mot sidorna och underifrån, svarande mot lägsta
grundvattenytan, samt mot insidan, svarande mot högsta ö.v.y.
d) Tryck på undergrunden med lämplig fördelning
Sedan grundtrycket på ovan angivet sätt bestämts, kan en beräkning av
sidomurarnas och bottenplattans utböjningar företagas och en justering av den antagna
fördelningen av trycket på grunden med hänsyn tagen till dessa utböjningar ske,
varvid grundtrycket antages växa direkt proportionellt mot slusskroppens
ned-pressning i grunden eller i det förhållande till denna nedpressning, som man genom
försök kunnat fastställa. Sedan grundtrycksdiagrammet på detta sätt justerats
kan slutligen en kontrollberäkning av spänningarna i slusskroppen ske.
För att få bort spänningar i murverket förorsakade av ojämn fördelning av
dess egen vikt, kunna lämpligt placerade
gjut-fogar lämnas öppna till dess hela slusskroppen
är utförd. De hopgjutas först sedan de
permanenta sättningarna i grunden utvecklat sig och
avstannat (fig. c).
Vid överslagsberäkningar kunna de tillåtna
grundtryck användas, som angivas i kap. 321:2, (bd II).
Är grunden ej tillräckligt bärkraftig måste pålning
tillgripas. Pålarna böra därvid beräknas så, att de
kunna upptaga hela belastningen.
Fig. :54 c. Gjutfogar i
sluss-murverk för minskande av
påkänningar genom egen vikt
:6 Fyllnings- och tömningstider samt beräkning av de krafter som
påverka ett fartyg under slussning
: 61 Allmänt
För att tidsförlusten vid slussning skall bli så liten som möjligt strävar man att få
slussens fyllnings- och tömningstider så korta som möjligt. Ju kortare dessa tider äro,
desto starkare blir emellertid vattenströmningen och vågbildningen i slussen och
därmed även de krafter, som påverka ett fartyg under slussning. Fyllningstiden eller
tömningstiden kan ej göras så kort, att för fartygen besvärande krafter uppkomma.
Fyllningstiden eller tömningstiden utgör emellertid endast en del av den tid som
åtgår för ett fartyg att passera en sluss. Detta belyses av följande tidschema,
för ett 5 m djupgående fartygs passage genom en sluss med ca 120 m total längd:
Exempel på tidåtgång vid slussning
Infart: Stillaliggande fartyg ca 100 m från slussen
accelerationssträcka 50 m, fart 0—2 knop ............ 100 sek.
gångsträcka 100 » » 2 » ............ 100 »
retardationssträcka 50 » » 2—0 » ............ 100 »
Summa 300 sek. = 5 min.
portstängning.......................................... omkring 1 min.
fyllning (eller tömning)................................. » 5 »
portöppning........................................... » 1 »
Utfart:
accelerationssträcka 50 m, fart 0—2 knop............. 100 sek.
gångsträcka 150 » » 2 » ............. 150 »
Summa 250 sek.
= omkring 4 min.
spilltid................................................ » 2 »
Summa 18 min.
Av den totala passagetiden, 18 min., åtgår 28 % för slussens fyllning och 50 % för
fartygets in- och utfart. Som synes är det av större vikt att göra infarterna och
slusskammaren bekväma och rymliga, så att fartygen med relativt stor hastighet
kunna inlöpa i och utlöpa ur slussen, än att sträva efter en exceptionellt kort
fyllnings- eller tömningstid.
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
