Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838:4
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
slusskammarens och de olika avtappade skikthöjderna lika, inses omedelbart
att den sparade vattenmängden utgör hälften av den vattenmängd som erfordras
för slusskammarens fyllning.
Vid antal sparbassänger = n uppgår besparingen till av den vattenmängd
som erfordras för fyllningen, och om sparbassängernas area var och en är m
gånger så stor som slusskammarens area blir besparingen —
mn n + l + llm
av denna vattenmängd.
m(n + 1) + 1
Genom anordnande av sparbassänger ökas tiden för slussens fyllning avsevärt,
om fullständig utspegling mellan vattenytan i slusskammaren och vattenytan i
varje sparbassäng skall ernås. Med anledning härav brukar man ej tappa till
dess fullständig utspegling äger rum utan avbryter tappningen, då tryckhöjden
nedgått till t. ex. 0,1 à 0,2 m. Härigenom minskas besparingen av vatten
något. 1 Tyskland har man under senaste tiden emellertid utfört modellförsök
med s. k. svallningsslussar (Schwungschleusen) vid vilka man genom lämpligt
anordnande av kanalerna mellan slusskammaren och sparbassängerna söker öka
omtransformeringen av vattnets rörelseenergi i lägeenergi (se :63) för att
härigenom kunna spara vatten. Detta sker genom att avbryta tappningen just då
överhöjningen i den bassäng, till vilken vattnet tappas, når sitt högsta värde. [11]
Om man ökar antalet sparbassänger och giver dessa stor yta, ökar man
besparingen av vatten men förlänger fyllningstiden. I praktiken torde besparingen
ej kunna drivas längre än till omkring 75 %.
Vid dubbelspåriga slussanläggningar kunna de två bredvid varandra liggande
slussarnas fyllnings- och tömningskanaler anordnas så, att den ena slussens
slusskammare kan användas som sparbassäng för den bredvidliggande.
Panamakanalens slussar äro anordnade på detta sätt.
822 Mekaniska anordningar (lutande plan och lyftverk)
Om man önskar driva vattenbesparingen längre än som kan ske medelst sparbassänger,
måste man tillgripa mekaniska anordningar för att lyfta eller sänka fartyget från den ena
kanalnivån till den andra. Man frångår härmed den egentliga slussprincipen.
Vid mera moderna anordningar av detta slag, som byggts för att ersätta slussar med stor
sänkhöjd, förutsättes alltid att fartyget under lyftningen och sänkningen kvarbliver i
sitt rätta element. Fartygen, vanligen omastade pråmar, transporteras under lyftningen
eller sänkningen fritt flytande i ett tråg, som kan anslutas till de båda på olika höjd
liggande kanalbassängerna. Då fartyget alltid undantränger en vattenmassa, som svarar mot
fartygets egen vikt, har det vattenfyllda tråget alltid samma tyngd, antingen fartyget
befinner sig i tråget eller ej. Det är sålunda möjligt att fullständigt utbalansera tråget
under dess lyftning eller sänkning.
Vid lutande plan transporteras tråget mellan de båda kanalnivåerna på en lutande
spårbana, och utbalansering erhåller man genom att göra banan dubbelspårig och dubblera
tråget, så att när det ena tråget går upp går det andra ned.
Vid lyftverk lyftes eller sänkes tråget vertikalt. Efter det sätt på vilket trågets tyngd är
utbalanserad och efter manöversystemet kan man skilja på följande olika typer av
lyftverk, som kommit till utförande:
a) hydrauliska lyftverk äro dubbellyftverk, där de två trågen, som utbalansera varandra,
vila på var sin hydraulisk tryckkolv. Manövreringen sker genom att de båda
tryckcylindrarna sättas i förbindelse med varandra, så att det nedåtgående tråget, i vilket man fyllt
något mera vatten än i det uppåtgående, kan trycka upp detta
b) flottörtyftverk, vid vilket tråget uppbäres av helt i vatten nedsänkta flytkroppar
c) motviktslyftverk, som kan utgöras av dubbellyftverk med två hängande tråg, som
utbalansera varandra, eller av enkellyftverk, där det hängande fartygstråget är utbalanserat
med hängande motvikter.
Gemensamt för de mekaniska anordningar som ersätta egentliga slussar är, att
driv-maskinerierna normalt endast behöva övervinna friktion i hjultappar och lager, under det
att vikten av fartygstråg med last är utbalanserad. Vattenförbrukningen inskränker sig
till vad som kan rinna bort genom läckning samt de mindre vattenmängder som förbrukas
i de fall man önskar underlätta trågets manövrering genom att fylla på något mer vatten
i det nedåtgående tråget.
Driften av lyftverk har visat sig dyrbarare än driften av slussar med hög sänkhöjd, och det
är först vid mycket höga nivåskillnader som det lönar sig att bygga lyftverk.
Byggnadsverk av denna art höra dessutom, när de äro avsedda för större fartyg, till de största och
mest inventiösa sjötrafikbyggnader som finnas. De ha dock visat sig vara driftsäkra och
snabbmanövrerade.
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
