- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
419

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 838. Flygfält

838:5

net från sugdränerna uppsamlas av 6—8" tegelrör. Dessa ledas till grövre
samlingsledningar, utförda av betongrör. I grenpunkterna nedsättas brunnar för inspektion
och rensning av ledningarna. För stamledningar bör ej mindre fall än 2,5 °/00
förekomma.

För att vattnet från fältytan snabbt skall kunna bortledas genom
dräneringssystemet, anordnas omvända grusfilter i sugdränerna. Dessa filter, som bestå av
1,5 m långa grussträngar, vilka förbinda dräneringsnätet med fältets yta, läggas
på ett inbördes avstånd av ca 10 meter. På vattensamlande delar av fältet
placeras särskilda ytvattenbrunnar, kopplade direkt till samlingsledningarna.
Dräneringssystemets kapacitet måste anpassas efter jordart, flygfältets klass
och art osv.

I allmänhet bör dräneringssystemet vara så dimensionerat, att ett 30 mm:s regn
kan avbördas inom 1 à 2 dygn. Man kan exempelvis dimensionera systemet för
en avbördning, motsvarande 2 liter per sekund och hektar.

Ytplanering. Sedan dräneringsarbetet avslutats, utföres ytplanering av hela fältet,
då tillvaratagen eller från annat håll anskaffad matjord utbredes till jämn
tjocklek över fältytan. För att uppnå erforderlig komprimering av fältytan, särskilt
över ledningsgravar, användas tunga vältar eller bandtraktorer. Mycket god
komprimering giva traktordragna piggvältar (fårfotsvältar). I regel kräves minst
6 — 9 cm matjord för god gräsväxt. På vattengenomsläppande mark tätas först
underlaget med pinnmo eller lera. I trakter, där matjord saknas, kan denna
ersättas med en blandning av dyjord och pinnmo, ehuru gräsväxten därvid blir
mindre god.

Ytskiktet skall i färdigt tillstånd vara fritt från stenar, tuvor, rötter o. d.
Jordbruksbeliandling. På den avjämnade och komprimerade matjorden påföres
gödningsmedel, som kan bestå av konst- eller naturgödsel.

Sådden verkställes efter viss tid, som anpassas efter gödningsmedlet. Vid
konstgödning brukar kalisalpeter, thomasfosfat, kalkkväve m. m. användas.
De frösorter, som användas på flygfält, måste noga anpassas efter jordmån och
klimat. Genom att använda snabbväxande gräs kan man på kort tid erhålla en
viss fasthet hos gräsmattan, medan andra frösorter kunna vara lämpliga när det
gäller att erhålla en motståndskraftig gräsmatta med lång livslängd. Frösorter,
som ge tuvbildande gräs, måste undvikas, enär tuvorna på några få år kunna
försvåra eller t. o. m. omöjliggöra flygning. Där tuvor förekomma, vältas de ned
med 1 O-tons vältar.

Uppnår gräset större höjd än 0,3 m, försvåras flygningen. För att hindra gräset
att uppnå för stor höjd, och för att erhålla en tät, välgödslad gräsmatta, användas
ofta fårhjordar, vilka avbeta gräsmattan till lämplig höjd utan att skada denna.
Lediiingsomläggningar. Ur flygsäkerhetssynpunkt är det nödvändigt, att en viss
zon utanför flygfältet frilägges från luftledningar. Bredden på denna zon är
beroende av lokala omständigheter men måste uppgå till minst 1 km. Helst bör
den vara 2 — 3 km. Befintliga luftledningar omläggas till jordkablar eller förflyttas
helt utom den fria zonen.

:4 Byggande av hårdgjorda rullbanor

:41 Grundförstärkning av olika slags mark vid utförandet av rullbanor

Sänk, svag mark. Sådan mark kan förstärkas endast när det gäller mindre arealer.
Vid mycket svag mark utföres bottenfyllning med sten, vilken eventuellt skjutes
ned med dynamit.

Vid relativt bärkraftig mark kan förstärkning åstadkommas genom överfyllning
och belastning med fastare jordarter, som få sjunka till dess en fast kärna erhålles,
som kan bära banorna.

Lermarker. Dessa bestå ofta av en fast jordskorpa, vars mäktighet kan variera
i hög grad. Under det fasta lagret förekommer vanligen s. k. såplera med ringa
bärighet. Uppgår jordskorpans tjocklek till endast 1—2 m, måste särskilda
förstärkningsåtgärder vidtagas, om rullbanorna skola upptaga högre hjultryck.

419

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free