Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 841. Hydrologi
841 : 5-6
vattenstånd uppstå genom vindens inflytande och lufttrycksändringar. I Vänern
kan vinddrivningen uppgå till ca 1 m. I Vättern ha seicher med 0,25 m höjd och
ca 3 tim. period observerats i sjöns längdled samt med 0,40 m. resp. 1 tim. tvärs
över sjön.
:5 Temperatur och isförhållanden
Temperatur och
isförhållanden i sötvatten äro
beroende av att vattnet har största
tätheten vid + 4° och fryser
till is vid 0°. Isbildning sker
dock ibland, först när
temperaturen nedgått under 0°,
underkylning.
Sjöarnas temperatur brukar
under sommaren vara ca
+ 4° på större djup,
varmare närmare ytan.
Huvudsakligen genom omröring
vid blåst sprider sig värmen
nedåt. Det varma ytvattnet
driver också med vinden,
varvid det kallare
bottenvattnet kommer upp till
ytan vid den strand,
varifrån vinden blåser.
På hösten kyles ytvattnet
av, sjunker nedåt och
blandar sig med de varmare
lagren, till dess att hela
vattenmassan får + 4°. Vid
ytterligare avkylning blir
ytvattnet lättare, varför det ligger kvar vid ytan. Vid 0° börjar isbildningen.
Under vintern sjunker temperaturen närmast under istäcket, som därvid växer
till alltmera, men på djupare vatten råder alltjämt ca + 4°. Det avrinnande vattnet
har därför temperatur över 0°, vilket är anledningen till att sjöutloppen ej bruka
frysa till på hela vintern.
Isläggningen går fortare i små och grunda sjöar, som snart kylas av till + 4°,
än i större och djupare sjöar. Vänern och Vättern isläggas ej varje år. Normala
tiden för isläggningen i mindre sjöar framgår av fig. a. Islossningen sker ungefär
samtidigt i stora och små sjöar. Normala tiden framgår av fig. b.
I forsarna är temperaturen på grund av omröringen ungefär lika i hela vattenmassan.
Is bildas i form av isnålar, som baka ihop sig till en grötig massa, vilken delvis
sätter sig fast på botten eller fasta föremål. Sådan isbildning kallas kravning,
sväll, sörpa eller sörja och förekommer vanligen, innan lugnvattnen lagt sig. Den
vållar ofta stora svårigheter för kraftverken, vars skyddsgrindar sättas igen.
Bottenisen lossnar så småningom, och hela massan fastnar till sist under
istäcket i lugnare vatten.
:6 Litteratur
Hydrologiska uppgifter finnas bl. a. i följande av SMHI utgivna arbeten:
a) Årsböckerna.
b) Förteckning över Sveriges vattenfall, utgiven i häften för ett stort antal svenska floder,
innehåller flodprofiler, geologiska, klimatologiska och hydrologiska uppgifter samt ibland
fixbeskrivningar (vattenföringsuppgifterna äro dock föråldrade i de äldre häftena).
c) De svenska vattendragens arealförhållanden (se :41), utkommer i häften, väntas färdig
för hela landet omkring 1949.
d) De svenska flodernas vattenföring, sammanställning av hydrologiska uppgifter,
omarbetad upplaga förberedes.
Fig. :5 a
Normal tid för isläggning i
i mindre sjöar
Fig. : 5 b
Normal tid för islossning
i sjöar
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
