Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 842. Sjöregleringar
842:7-8
Den förenklade uppställningen lönar sig, om man skall genomföra endast en
beräkning. Skola däremot olika tappningsalternativ undersökas, så att beräkningen
skall genomföras mer än en gång på basis av samma utgångsvärden för de
naturliga förhållandena, är den förstnämnda uppställningen att föredraga. Med den
vinner man också större överskådlighet över problemet, därigenom att den nyttiga
tillrinningen beräknas.
Om q uttryckes i m3/s, H i cm och At är 1 dygn samt A 1 km2, blir faktorn
M
A
86 400
1 000 000
100 = 8,64 cm
s
m3
Ovanstående tabellariska exempel förutsätter således en sjö med 21,5 km2 area.
:223 Grafisk beräkning: intensitetskurvor
Grafiskt kan beräkningen göras antingen med hjälp
av intensitetskurvor eller ännu bättre genom
sum-mationskurvor.
Vid användning av intensitetskurvor må följande
observeras rörande de olika kurvorna (se
vidstående figur):
Fig. :223 a
En regleringsperiod
1) Så länge tillrinningen är större än den
naturliga avbördningen, ökar denna (vattenståndet
stiger).
2) När tillrinningen minskar, når avbördningen
sitt maximum vid den tidpunkt, då tillrinning och
avbördning är lika. (Vattenståndet är då som
högst.)
3) Så länge tillrinningen sedan är mindre än
avbördningen, minskar denna (vattenståndet sjunker).
4) När tillrinningen sedan återigen ökar, blir avbördningen minimal vid den tidpunkt,
då tillrinning och avbördning åter bli lika. (Vattenståndet är då som lägst.)
5) Den vertikalstreckade ytan i fig. betyder naturlig magasinering i sjön, vars
vattenstånd stiger.
6) Den horisontalstreckade ytan betyder tömning av sjön, vars vattenstånd faller.
7) Om sjöns vattenstånd är samma vid periodens början och slut, skola de båda ytorna 5)
och 6) vara lika. Äro de olika, skall skillnaden svara mot vattenståndets höjning (eller
sänkning).
8) Avbördningen stiger och faller med vattenståndet och är entydigt bestämd av detta
enligt avbördningskurvan (se kap. 841).
Vid det i figuren antydda exemplet antages, att man vill hålla jämn tappning året runt.
När vattenståndet i magasinet under fyllningsperioden nått dämningsgränsen, måste
flodluckorna öppnas och överskottsvatten utsläppas så länge som tillrinningen är större
än behovstappningen. Avbördningen blir under denna tid lika med tillrinningen, och
vattenståndet i sjön hålles konstant vid dämningsgränsen (se dock vidare under :5).
Grafiskt kan kurvan för vattenståndet efter reglering konstrueras direkt på basis av
ekvationen
AH. « AH + qan ~ %r • At
(tg« = 8,64 ^, om At mätes i dygn,
A i km2 och H i cm.
Fig. :223 b
Genom att således avsätta skillnaden i avbördning (utefter horisontalen) erhålles (den
vertikala) skillnaden i vattenståndshöjning, varvid skalförhållandena beaktas.
Detta förfaringssätt förutsätter, att man vid beräkningen tillämpar lika stora tidsintervall,
vilket man i regel också gör, vanligen 10 dygn e. d. Dock kan det bli nödvändigt att för
perioder med stora variationer i tillrinningen räkna med kortare intervall, ex. 1 dygn,
enär beräkningen eljest ej skulle bli tillräckligt noggrann.
De ovan beskrivna beräkningarna förutsätta, att det är vattenföringen vid sjöns utlopp,
det gäller att reglera. Skulle en utjämning avses längre ned 4 vattendraget, kompliceras
beräkningen dels därav att hänsyn måste tagas till tillrinningen på sträckan mellan sjön
och utjämningspunkten, dels därigenom att viss tid förflyter, innan vattnet hinner ned.
Passerar vattnet andra, eventuellt oreglerade sjöar på vägen, kan utredningen bli
betydligt komplicerad. Samsioe har uppställt hjälptabeller för sådan beräkning.1)
l) Samsioe, A. F. »Sambandet mellan tappning från ett sjöregleringsmagasin och därav
förorsakad avrinning längre ned i vattendraget», Tekn. T. 1923 V. o. V. h. 11 och 12.
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
