Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 842. Sjöregleringar
842:7-8
3) Till grund för beräkningen av markens värde vid olika torrläggningsdjup bör
läggas skördens värde och kostnaderna för dess alstring och förädling.
4) För varje särskilt höjdläge bör den driftform förutsättas bli använd, som ger
det högsta markvärdet.
Markvärdet anges av en skadevärderingskurva (se fig.), sådan att mark vid och
under vattenytan antages ha värdet 0 och mark på viss höjd däröver fullt värde
(100 %). Denna höjd är för åker 1,4 à 1,2 m, för äng 0,9 m och för skogsmark
0,6 m.
Undre gränsen för den egentliga skogsmarken ligger i regel vid normal vårflodshöjd.
Vid skogsmark uppstår skada dels genom minskning i den befintliga skogens
tillväxt, dels genom bestående nedsättning av markens produktionsförmåga.
Ovan beskrivna värderingsregler ha varit och äro fortfarande föremål för mycken
diskussion och utredningar. Bedömning måste göras särskilt från fall till fall, helst
i samråd med lantbruksingenjörer.
Invallningar kunna minska skadorna och rädda kulturvärden. Observeras bör
dock att de samtidigt minska sjöarean. Vid invallning tillkommer särskild kostnad
för pumparbetet.
32 Flottning [7]
Inverkan gäller flottningen dels i tillflödenas mynning i sjön och på själva sjön,
dels genom dammen och dels slutligen i vattendraget nedanför sjön.
Särskilt under vattenfattiga år kan vid relativt långsam fyllning av magasinet
ivältningen av timmer från stränderna försenas och därmed flottningens
igångsättning; detta kan också medföra ökade vältningskostnader. I nedre delen av de
till sjön mynnande flottlederna kan rensning bli erforderlig. Strömhastigheten i
passager kan genom regleringen komma att minskas så att åtgärder erfordras.
Sådana äro bogsering, användning av strömalstrare (ex. strömsprutor, drivna
av oljemotorer) e. d.
Beträffande flottningen genom dammar se kap. 844. Dammar.
I avseende på flottningen nedanför i vattendraget medför regleringen ofta
beak-tansvärda fördelar.
33 Fiske [8]
En sjöreglering kan inverka på fisket i fråga om fiskens upp- och nedgång, dess
fortplantning och sjöns näringsproduktion.
Vid regleringsdammen kan fisktrappa (laxtrappa och ålyngelledare) behövas.
De fiskslag, som när det gäller fortplantningen äro aktuella för hithörande frågor,
äro gädda, abborre, mört (vårlekande) och röding, sik, siklöja, laxöring (höstlekande)
samt lake (vinterlekande). Regleringar ha i regel för de förstnämnda mindre
inverkan, för de andra ofta rätt ogynnsam inverkan och för den sist nämnda
mycket ogynnsam.
Näringsproduktionen kan komma att ökas genom höjning av sommarens och
höstens medelvattenstånd och därmed sammanhängande ökning av det grunda
strandområdet.
Skador å fiskens fortplantning avhjälpas bäst genom fiskodling (i särskilda
anstalter). Vid stora sjöar anläggas sådana särskilt för varje sjö, men eljest
koncentreras fiskodling till ett fåtal större anstalter, varvid ynglet transporteras
ut till de olika platserna.
34 Sjöfart
Av regleringen kunna farleder, kajer och bryggor beröras. Regleringen kan
inverka i såväl gynnsam som ogynnsam riktning. För farlederna .är ett högt
och jämnt vattenstånd bäst. Fördjupning av bottnen vid kajer och bryggor kan
bli erforderlig. Om vattenståndsvariationerna bli stora, kunna särskilda åtgärder
för lastning och lossning erfordras [9].
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
