Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 842. Sjöregleringar
842:7-8
Fig. : 51 a
Normalkurvor för tillrinningen under
vinterlågvatten. (Tillrinningen
antages komma att fortsättningsvis följa
den kurva, på vilken det dagsaktuella
tillrinningsvärdet ligger)2)
5 Vattenhushållning och tappning
: 51 Tappningsplan
För att rätt kunna utnyttja en sjöreglering
fordras en väl genomtänkt tappningsplan,
som garanterar en god vattenhushållning.
Det ekonomiska utbytet av regleringen blir
i hög grad beroende av denna plan och hur
den följes.
Vid tappningsplanens uppgörande måste
hänsyn tagas till dels den kvalitativa
regleringsvinsten (värdefulla kWh), dels den
kvantitativa (många kWh). Beträffande värdering av
kraften se kap. 843. Vattenkraftverk. De i
regleringsföretaget intresserade kraftverken
samt flottningen kunna ha olika intressen i
fråga om tappningen, och då måste jämkning
ske. Läget av kraftverken kan ha stor
inverkan, enär vattnet i vissa fall kan behöva
lång tid (en månad e. d.) för att nå fram till dem och således måste uttappas
från magasinen i god tid.
Tappningen blir helt olika vid underreglerade sjöar och vid överreglerade. Vid de
förra kan magasinet tappas nästan i botten varje år1), vid de senare måste alltid
vatten sparas (ett reservmagasin finnas) för extremt vattenfattiga år. Möjligheten
till samköming mellan kraftverken är av väsentlig betydelse.
Ett idealiskt utnyttjande av en sjöreglering skulle kunna ske, om man med full
tillförlitlighet (med hjälp av prognoser, se
:52) kunde förutse den kommande
tillrinningen, dels dess storlek fram till
nästkommande flöde, dels tidpunkten fördettas
inträffande. Vid överreglerade sjöar skulle
erfordras ännu mycket mera långtgående
förutseende, och omfattande och lovvärda
försök att på statistisk väg lösa detta ha
gjorts [13], dock utan nämnvärd framgång
vid tillämpningen.
Då sådant förutseende icke visat sig
möjligt, får man hjälpa sig fram med
antaganden, baserade på sannolikhet. Man kan
använda sig av normalkurvor för
tillrinningen, dvs. kurvor som visa, hur stor
tillrinningen kan förväntas bli under den
närmast kommande tiden, om den har en
viss storlek under innevarande tid.
För att vinna stadga i tappningen kan
man begagna sig av tappningsställare, dvs.
ett diagram med kurvor, som för varje
särskild tidpunkt ånge, huru stor
tappningen skall vara vid olika vattenstånd i
magasinet.
En tappningsställare behöver ej
nödvändigtvis ånge vattenföringens storlek vid
sjöns utlopp utan kan ånge dess storlek
J) Beroende på osäkerheten i bedömningen av
vårflodens början kan tappning ända ned i
bottnen icke ske de år, då vårfloden kommer
tidigt.
s) Ur Jakobson, N. »Sjöregleringar för
vatten-kraftändamål». DTV. Sthlm 1931.
Fig. :51 b
Exempel på tappningsställare.
Diagrammet visar tappningens storlek (3,5 m3/s
resp. 3,0, 1,5 och 1,25 m3/s), som
funktion av vattenstånd och årstid. Om
vattenståndet sålunda befinner sig i det
med 1,25 m3/s markerade fältet, skall
denna vattenmängd tappas
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
